Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
förekomma i den af dem levererade varan. Sådan karbid kan alltså icke
med vatten gifva själfantändligt fosforväte.
Däraf följer nu icke omedelbart, att acetylenen icke kan vara
själf-antändlig, ty den tänder sig äfven, om den innehåller en beståndsdel i
sådan mängd, att dess oxidationsvärme vid långsam förbränning är nog
stort att höja gasmassans temperatur till antändningspunkten. Leives
och Redtvood1) ha anställt omfattande försök för att utröna, huru mycket
svårantändligt fosforväte acetylen kan innehålla, innan tandning äger rum,
och det visade sig, att mer än 80 % fosforväte voro af nöden. Caro2)
uppgifver, att Lewes skall hafva funnit gränsen vara 15 %. Jag har
visserligen icke kunnat finna, hvar Lewes publicerat denna siffra, men
han citerar Caro på ett ställe3) och anför där siffran utan att dementera
densamma. Nu har man, mig veterligt, aldrig observerat mera än 1.8 %
fosforväte i acetylen — i allmänhet torde halten endast högst sällan
öfverstiga 0.1 % -—hvarför dess själfantändlighet måste anses utesluten.
Dock känner man ett fall, då acetylen varit själfantändlig. Caro4)
har undersökt en karbid, som utvecklade själfantändlig acetylen, ehuru
denne endast höll 0.75 X fosforväte. Denna karbid var emellertid
ofullständigt sammansmält och har därför innehållit fosfiden Ca2C2. Som
sagdt existera sådana karbider ej numera, och mig veterligt har man ej
heller iakttagit rnera än nyssnämnda fall.
Direkta försök ha äfven visat, att ofvanstående slutsatser äro riktiga.
Vid framställning af fosfor enligt Frank och Hilpert erhålles äfven
kalciumkarbid som reaktionsprodukt. Caro5) fann, att sådan karbid med
1.38 % fosfor gaf själfantändlig gas. Karbiden smältes i elektrisk ugn
och innehöll sedan 1.26 % fosfor, men den af densamma utvecklade
acetylenen tände sig ej vidare i luften. Denna omsmälta karbid
upphettades till 220°, och fosforånga leddes öfver densamma. Efter
afsvalning och extraktion med kolsvafla för aflägsnande af fri fosfor höll den
±.42 % bunden sådan. Nu gaf den åter själfantändlig acetylen med
vatten, men efter förnyad smältning tändes gasen återigen icke.
Af hvad man känner om kalciumfosfider och deras förekomst i
karbid framgår sålunda med all tydlighet, att fosforväte icke kan hafva
varit orsaken till ofvannämnda explosion. Yrkesinspektören anför också
ännu en möjlig orsak, som han dock synes tvifla på.
En orsak till acetylenexplosioner, som har skäl för sig, har nyligen
uppdagats i Sittertal i Schweiz. Vid rengöring af en generator med ett
järninstrument inträffade en våldsam explosion, som utom materiell
skada förorsakade gasmästarens död. Gasverksrummet innehöll explosiv
gasblandning, och vid skrapning mot generatorns vägg med järnstången
uppstod antingen en gnista eller också höjdes temperaturen partiellt öfver
gasblandningens antändningstemperatur, som ligger vid 480°. Flera
sådana fall lära vara påvisade i Tyskland, och samma orsak kan kanske
*) Journ. of the Soc. of Chem. Ind. 17, 53-2.
2) Zeitschr. f. Calc.-carb.-fabr. u. Acetyl.-bel. 3, 97.
3) Lewes: Acetylene, Westminster 1900, 478.
4) Handbuch f. Acetylen, Braunschweig 1904, 231.
) Zeitschr. f. Calc.-carb.-fabr. u. Åcetyi. bel. 3, 97.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
