Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
förklara den af yrkesinspektören i Malmö distrikt omnämnda olyckan
under 1903 i Kristianstads län, hvars orsaker icke blefvo fullt utredda.
Om jag icke misstager mig ägde explosionen rum i Engelholm och från
visst håll skylldes i så fall på fosforväte.
En utförlig berättelse Öfver en explosion i Nässjö meddelas af in
spektören i Jönköpings distrikt. Till denna mycket fullständiga
undersökning vill jag emellertid tillägga en sak, som på annat sätt kan
förklara uppkomsten af acetylen i gasverksrummet; det var nämligen i detta
som explosionen ägde rum och icke inuti gasverket. Vid den
gasverkskonstruktion, som här kom till användning, kan nämligen den acetylen,
som bildas vid den s. k. »efter ut vecklin gen», bryta vattenlåsen på
generatorerna och utkomma i luften, därigenom att i en efterföljande, arbetande
generator till följd af det i densamma bildade kalkslammet gasen från
»efterutvecklingen» i en föregående hindras att passera. Gastrycket
växer då så småningom i generatorn, och slutligen banar gasen sig väg
ut genom vattenlåset.
Denna »läckning» har jag själf iakttagit på samma
gasverkskonstruktion som den i Nässjö använda, och i ett annat fall hade jag väl
endast min tur att tacka, för att jag icke blef utsatt för en explosion
genom en liknande konstruktion af annan leverantör. Gasverket befann
sig i en källare, och jag skulle gå ned för att se på detsamma.
Gasverksrummet var belyst genom en acetylenlåga, som satt utanför ett
fönster i väggen. Strax bredvid detta fönster var ingången. När jag
öppnade dörren för att gå in, möttes jag af en äfven för en kemists
näsa olidlig acetylenlukt, som genast förmådde mig att stänga dörren,
släcka den bredvid dörrspringan brinnande lågan och låta vädra rummet.
När jag sedermera åter gick ned, bubblade gas fortfarande ut genom
vattenlåsen på generatorerna. Nu behöfs det icke mera än 2.8 % acetylen
i luft, för att explosion skall vara möjlig, och 4 % medföra absolut en
särdeles häftig sådan.
För att visa, huru litet explosiv acetylen (fri från luft) är vid tryck
under l atm., skall jag anföra ett par fakta. Acetylen sönderfaller vid
upphettning i kol och väte så häftigt, att kolet kan råka i glödning,
men någon explosion äger aldrig rum. Sönderfallandet är helt partiellt.
Om acetylenkoppar bringas att explodera i acetylenatmosfär, så
fortplantas explosionen icke till acetylenen. I blandning med luft är den
däremot i likhet med alla brännbara gaser farlig, och blandningens
an-tändningstemperatur ligger omkring 480°.
Slutligen vill jag äfven anföra en historia om karbid, för hvilken
somliga hysa en viss rädsla; jå, den jämnställes nästan med eldfarliga
oljor. På förmiddagen den 16 december 1903 lågo en tremastare, »San
Leonardo», med fotogenlast och en skonare med karbidlast i Marseilles
hamn. Genom en explosion ombord på »San Leonardo» råkade denne
i brand, och elderi spred sig till den karbidlastade skonaren. Nu blef
man rädd i Marseille. Brandkåren stod maktlös, hamnområdet utrymdes
och vakter utsattes. »Temps» skrifver i sin kvällsupplaga af den 16
december: »Prefekten, general M., öfverstelöjtnant E., presidenten i
handelskammaren, italienske konsuln i Marseille, hamningemörerna m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
