Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
stället för nyssnämnda fördjupning i stammen, ett uppsamlingskärl för
kådan sättes nedanför det ställe, där trädet sårats genom barkens aftagande.
Den hos oss annars vanligaste metoden att erhålla hartset har varit
genom s. k. Weckning, hvarvid barken i långa strimmor cirka ett par
tum från hvarandra aftogs rundt om trädets bas med en s. k. kådkriif.
Det amerikanska kolofoniet utgör den starkt och länge upphettade
resten af kådan, sedan terpentinoljan afdestillerats. Upphettningen har
till ändamål att göra kolofoniet fullt klart och amorft. Vid
upphettningen bortgå ock en del oljor af högre kokpunkt än terpentinoljans,
hvarigenom kolofoniet blir sprödare än förut. Såsom det högst skattade
kolofoniet anser man det ljusaste och fullständigt amorfa vara.
Kolo-fonium, användt för vissa ändamål, såsom vid bryggerier, får därjämte
ej vara alltför spröd t.
Att upphettningen af kolofoniet äfven medför vissa andra
förändringar än de ofvan anförda, torde kunna med säkerhet antagas på grund
af de resultat, som vunnits vid undersökningarna å grankåda. Det har
därvid visat sig, att genom upphettningen åtminstone en af de i kådan ingående
hartssyrorna förändrats därhän, att den erhållit en större benägenhet att
kristallisera. Syran har nämligen genom upphettningen blifvit svårlösligare
och samtidigt har smältpunkten äfven höjts. På grund af dessa förändringar
hos syran har den blifvit i alla afseenden stabilare. Oxidation af de i
hartset ingående syrorna motverkas ock af den hårda fasta konsistens,
hartset efter upphettningen erhåller.
På alla industriella alster, hvari harts ingår, såsom lack, fernissa
m. m., ställes ju den fordran att de skola vara och förblifva fullständigt
amorfa. Nyssnämnda stegring af kristallisationsförmågan hos någon af
de i hartset ingående syrorna kan därför ej vara annat än till skada
hos den färdiga varan. En minskad benägenhet för oxidation hos syran
är däremot till fördel vid hartsets användning för industriella ändamål.
Vissa af oxidationsprodukterna gifva nämligen åt hartset en mörk färg
och gör det i hög grad sprödt.
På grund af det ofvan anförda torde kunna sägas att ett måttligt
Upphettadt och ljust harts i allmänhet är för industriella ändamål det
bästa. För ett framåtskridande på detta område bör emellertid en hvar
af de i hartset ingående olika syrorna hvar för sig pröfvas i afseende
å dess lämplighet för skilda industriella ändamål; och detta gäller
naturligtvis i än högre grad, då fråga är om hartsets användning för
medicinska ändamål.
2. Historik.
Af de i barrträdens hartser som hufvudbeståndsdel ingående
hartssyrorna hafva de kristalliserande sedan lång tid tillbaka varit föremål
för undersökning. Flera syror hafva framställts, men af dessa är det
endast några få, som torde vara själfständiga.
Redan 1814 framställde Biess1) ur »-Weisses Pech» från Pinus syl-
*) A. Tschirch: Die Hartze u. die HartzbehäJter efter Jahrb. des polvtechn.
Instituts in Wien I (1824), s. 435.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
