Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
voro oxidationsprodukter af terpentinolja. På grund af att i kalksaltet
syret i basen förhåller sig till syret i syran som 1:4, antogs syrans
formel vara C40H(U04. Trommsdorff,1) Liebig-) och Hose visade dock
sedermera genom nya analyser, att syran var sammansatt enligt formeln
C40H6004. Omräknar man deras analyser med kolets atomvikt = 12, blir
emellertid öfverensstämmelsens sämre och mera i enlighet med den af
M.ach*) uppgifna formeln C19H2802, som varit den på senaste år
vanligaste. Samtliga hafva i själfva verket haft mer eller mindre oxiderad
syra, hvilken, såsom längre fram skall visas, ytterst lätt uppkommer.
Uppgifterna rörande syrans smältpunkt växla mellan 135° (Fluckiger*)
och 165° (Maly.*)
Den af Macti ur amerikanskt kolofordum framställda syran smälte
vid 153—154°, och syrans optiska vridningsförmåga fann han vara
[«]D = —66.66°.
Uppgifterna rörande abietinsyrans kristallografiska förhållande äro
däremot mer öfverensstämmande. De af Wulf,6) FocJe,7) Graber8)
utförda mätningarna visa sålunda endast några mindre afvikelser i fråga
om vinkelvärdena, och detta oaktadt s^yrans smältpunkt vid de olika
undersökningarna varit ganska olika. Kristallerna beskrifvas af några
såsom triangulära taflor, af andra som prismatiska.
Abietinsyran kristalliserar i det monoklina systemet, under det att
de af Brögger kristallografiskt undersökta dextro- och lävoprimarsyrorna
kristallisera i det rombiska systemet.9)
Pininsyra — den andra af Unverdorben påvisade icke kristalliserande
syran — är mycket litet undersökt och dess tillvaro har af flere kemister
bestridts.. Rose10) ansåg den i luften förändrade silvinsyran för identisk
med pininsyran. Maly11) ansåg den för abietinsyreanhydrid.
Försök att spalta abietinsyra ur amerikanskt kolofonium hafva under
de senaste åren utförts af Tschirch och Studer.12) Den därvid använda
metoden — Tschirch’1 s — består däruti, att råmaterielet i eterlösning
skakas med vattenlösningen af — successive — l % ammoniumkarbonat,
I % natriumkarbonat, l och 10 % natrium hydrat. Metoden är tydligen
grundad på den tidigare af Unverdorben1^) påvisade olikheten i
hartssyrornas förhållande till baser. Denna olikhet synes emellertid vara
!) Trommsdorff, Lieb. Ånn. 13.(1835), 169.
2) Lieb. Ånn., 13 (1835), 174.
8) Sitzungsb. Ak. der Wiss., Wien. Bd. 52. Äbth. II b. 182 och Bd. 53. Abth.
II b. 509.
4) Journ. fur Prakt. Cbem., 101 (1867) 2. 235.
, 5) Lieb. Ånn., 129 (1864), 94.
6) I. Kelbe’s meddelande, Ber. d. d. chem. Ges. 13, 888.
7) I Mach’s meddelande loc. eit.
8) G-rottis Zeitschr. fur Krystallographie, 1885, VII, 02.
9) Vesterberg, loc. eit., s. 6.
10) Pogg. Ann, 53 (1841), 383.
1J) Lieb. Ånn., 132 (1864), 249.
12) Arch. d. Pharm., 261 (1903), 495.
13j Unverdorben indelade de »elektronegativa hartserna» i tre klasser, a, ft och y
allt efter deras »frändskap till baser». Silvin- och pininsyrorna tillhörde samma
klass, nämligen ft. Loc. eit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
