Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
ständligheten, den mindre lämpliga utskakningen medelst saltsyra, ty
enligt den erfarenhet, som åtskilliga framstående vetenskapsmän gjort,
utskakas eller utlakas äfven den i sesamoljan befintliga färggifvande
sesamolen och särskildt lätt i värme. Enligt P. Soltsien (Zeitschr. f.
off. chem. 1897, 494) blifver efter tre utskakningar ungefär halfva
mängden af den färgande substansen utlakad, hvadan obehagliga missförstånd
lätt kunna uppstå.
Filtrering af fettet enligt den tyska metoden måste dessutom
verkställas endera medelst varmtratt eller å ett varmt ställe och drager i
hvilket fall som helst lång tid.
De fel, som vidlåda det tyska profvet, äro sålunda dels de många
manipulationerna, hvilka dessutom ej äro så lätta att utföra, då ju fettet
ganska snart stelnar, hvilket förhindrar separeringen; dels utskakandet med
saltsyra af 1.125 eg. v. (hvilken operation äfven måste företagas i värme på
grund af fettets benägenhet att stelna), hvilket delvis borttager
sesamoljans färgande substans; dels slutligen den långsamhet, hvarmed
filtreringen försiggår, hvilket förorsakar, att pröfningen icke kan företagas
när och hvar som helst.
Filtrering af fettet är dock en absolut nödvändighet för att få kasein
och socker aflägsnade, hvilka annars skulle föranleda misstag. Ett
exempel må här anföras: Bland margarinsorterna här i staden finnes en,
hvilken är relativt rik på sesamolja och rörsocker. Sättes saltsyra af 1.19
eg. v. direkt till det smälta margarinet, erhålles genast rödfärgning.
Skulle nu, enligt tyska metoden, det rödfärgande ämnet först utlakas,
skulle gifvetvis profvet blifva vilseledande, ty till slut skulle man erhålla
ingen eller för svag rödfärgning. Det tyska profvet kan ju emellertid
väl användas, om det förändras på t. ex. följande sätt (olägenheten med
filtreringen kvarstår dock): 30 gr. margarin eller smör smältas i en
porslinsskål, ställd på vattenbad. Sedan fettet smält och vattnet sjunkit
till skålens botten, afhälles större delen af fettet och får rinna genom
ett torrt filtrum.
5 kbcm. af filtratet skakas därefter med 5 kbcm. saltsyra af 1.1 9 eg. v.
Uppstår nu ingen rödfärgning (hvilket sällan1) inträfiar, om fettet är
filtreradt), så tillsättas 2—3 droppar l %-ig furfurolalkohollösning,
hvarefter omskakas ännu en stund. För att få syran och det stelnande fettet
lättare att skilja sig åt, kan en försiktig uppvärmning företagas.
Utom detta lilla modifieringsförslag vågar jag komma med ett annat
lika effektivt men ändå lättare utförbart.
20 gram margarin smältas i en porslinsskål, ställd på vattenbad.
Sedan fettet blifvit smält, tillfogas 20 kbcm. benzol, hvarefter det hela
omröres en stund. När kaseinet, sockret och det ingående vattnet
sjunkit till skålens botten, afhälles större delen af benzol fe ttlösnin gen och
får rinna genom ett torrt filtrum. 10 kbcm. af benzolfettlösningen
skakas därefter under en eller annan minut med 5 kbcm. saltsyra af 1.19
*) Har något azofärgämne samt t. ex. dimethylamidoazobenzol blifvit användt,
erhålles genast med saltsyra en med Baudouins reaktion förvillande lik rödfärgning.
Att ett dylikt färgämne blifvit användt, kan dock lätt konstateras. För undvikande
af svårigheter borde emellertid dylika färgämnetillsatser förbjudas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
