Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
eg. v. Uppstår ingen rödfärgning, tillfogas några (3—4) droppar färglös
l %-ig furfurolalkohollösning (furfurolen kan äfven extemporeras genom
att till syran sätta 20 cg. socker), hvarefter omskakas 2—3 minuter.
Är det afskilda saltsyrelagret r.ubinfärgadt, är margarinet profhaltigt.
Fördelen med tillsättandet af benzol som lösningsmedel är i främsta
rummet, att profvet kan verkställas mycket hastigare än vid ofvannämnda
modifiering af tyska profvet.
Benzolfettlösningen går genom filtret på c:a en minut. Enbart fett
drager däremot betydligt längre tid, och måste tratten därunder hållas
uppvärmd. , Kasein och socker afskiljas fullständigt. Benzolen löser
dessutom lätt sesamoljans färgande substans och öfverför den lätt till syran.
Benzolfettlösningen skiljer sig lätt från syrelagret, hvadan karakteristiska
och tydliga reaktioner erhållas. De vanligaste f ettfärgämne na (t. ex.
»Danish butter colour», Blauenfeld och Tvade) öfverföras icke till
syrelagret utan kvarhållas af benzolen.
Y2 % sesamolja ger kraftig ametistfärg åt syrelagret, hvadan profvet
bör kunna vara tillräckligt skarpt.
Slutligen vill jag tillfoga en liten modifiering för sesamoljans pröfning:
0.5 kbcm. sesamolja + 25 kbcm. bomullsfröolja eller i brist däraf
arakisolja samt 24.5 kbcm. benzol blandas. 10 kbcm. af denna blandning
skall, efter några minuters skakning med 5 kbcm. saltsyra af 1.19 eg. v.
försatt med 2—3 droppar l % -ig furfurolalkohollösning, gifva tydlig
röd-violett färgning (ametist).
Det vore önskvärdt, om Kemistsamfundets medlemmar icke allenast
na ville yttra sig med anledning af min redogörelse, utan äfven längre
fråm, sedan metoderna blifvit profvade, ville framkomma och till
vederbörande (Landtbruksstyrelsen) inlämna förslag till pröfningsmetod mera
lämplig än hvad fallet är med t. ex. den tyska föreskriften.
Om enzymreaktioner.
Af H. von Euler-Chelpin.
Allt sedan Wöhler syntetiserade urinämne har den öfvertygelsen
ständigt blifvit fastare, att det organiska lifvets omsättningar lyda kemiens
allmänna lagar. Det som särskildt är karakteristiskt för processerna inom
den lefvande organismen är hastigheten, med hvilken de här försiggå. Just
den bestämda hastighet, hvarmed hvarje omsättning äger rum inom en
viss organism, är på samma gång å ena sidan ett villkor för lifvet och
å andra sidan ett uttryck för detsamma. Nog kunna vi sönderdela
ägghvita till samma enkla produkter som digestionen åstadkommer, nog kunna
vi spalta fett och socker, men vi nödgas därtill använda, kemiskt taladt,
vida gröfre medel och för organismen outhärdliga temperaturer. Och
ändå uppnå vi icke alltid samma rena och fullständiga reaktionsförlopp,
som organismen åstadkommer genom de viktiga och ännu så gåtfulla
ämnen, vi kalla enzymer eller f er meni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
