Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
skärpa som Fresenii metod. »Utom Frankrike», tillägger Atterberg,
»synes metoden icke hafva funnit någon användning.»
Emellertid framkommo i litteraturen tid efter annan antydningar
om, att man i skilda länder alltjämt hade sin uppmärksamhet riktad på
Öfverklorsyrans tillgodogörande som kvantitativt reagens på kalium.
Sålunda offentliggjorde Shiver 1899 en uppsats1) öfver detta tema,
hvilken dock i sak ej innehåller något väsentligt nytt utöfver hvad redan
Wense, Gaspari och Kreider haft att meddela. Detsamma kan äfven
sägas om en följande år af italienaren Montanari publicerad afhandling
»Om kalibestämning i gödselmedel medelst öfverklorsyra.»2)
I hvarje händelse synes perkloratmetoden under de allra sista åren
ha vunnit terräng. Ett ojäfaktigt tecken därtill ligger i det
sakförhållandet, att »Verband landwirtschaftlicher Versuchs-Stationen im Deutschen
Reiche^ på sammankomsten i Kassel den 20 sept. 1903 riktade en
hemställan till sina ledamöter att underkasta metoden pröfning och insända
redogörelse för resultatet till ordföranden i förbundets
»Diingemittel-ausschuss». Samtidigt med denna uppmaning utfärdades en detaljerad
föreskrift för metodens utförande. — Vid en under sommaren 1904
företagen studieresa hade förf. tillfälle att konstatera, dels att perkloratmetoden
faktiskt redan blifvit införd vid flera agrikulturkemiska laboratorier såväl
i Tyskland som i Österrike — särskildt kunna nämnas försöksstationerna
i Pommritz och Wien —, dels att man öfverallt, där så skett, uttalade
sin synnerliga tillfredsställelse med densamma.3)
Då man under sådana förhållanden måste räkna med möjligheten,
att kloroplatinatmetodens utbytande mot perkloratmetoden innan kort
kan komma på dagordningen äfven inom vårt land, var det af intresse
att något närmare undersöka de båda metodernas inbördes värde. Att
blott och bart på grund af de uppgifter, som föreligga i litteraturen,
bilda sig ett fullt objektivt och tillförlitligt omdöme i detta afseende
visade sig emellertid snart nog vara svårt för att icke säga omöjligt.
Då det kalisalt, ur hvars vikt kalihalten beräknas, enligt båda
metoderna utfälles ur en lösning samt genom filtrering och tvättning afskiljes
från öfriga, samtidigt förhandenvarande salter, så är det t. ex. för
afgörande af den ena eller andra metodens företräde af högsta vikt att
känna graden af dessa fällningars löslighet i de vätskor, med hvilka de
under operationens gång komma i beröring. Egendomligt nog har ända
till för ett knappt årtionde sedan rådt ganska stor osäkerhet till och med
rörande kaliumkloroplatinatets löslighet i alkohol af olika styrka. De
siffror, som man med afseende härpå ofta nog finner citerade efter Fresenii
lärobok i kvantitativ, analys, äro så t. ex. alldeles vilseledande. Först
genom Vogel och Hcefclcés ofvan citerade undersökning (1896) hafva
tillförlitligare observationer erhållits. Beträffande kaliumperkloratet
återigen har osäkerheten af lätt insedda skäl varit ännu större. Frånsedt
J) Journ. Am. Chem. Soc. 1899, 21, 33.
2) Staz. sperim. agrar. ital. 38, 4-u; refererad i Chem. Zeit;g Kepert. 1901, 68.
3j Jfr Studier och iakttagelser vid utländska agrikulturkemiska försöksanstalter.
Reseberättelse af H. Gr. Söderbaum. Stockholm 1905. (Meddelande från Kungl.
Landtbruksstyrelsen n:r 102.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
