Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
kloratmetoden numera inom det tyska försöksväsendet formligen förklarats
tillåten (zulässig) — vid sidan af platinametoden — till användning för
bestämmande af kali i kalisalter.
Några ord om fettbestämning i ost.
Af Mats Weibull
Med anledning af ett meddelande i 3:dje häftet af denna tidskrift
af hr A. G. Palmquist vill jag meddela några erfarenheter i denna fråga.
Det är allmänt erkändt, att vi intill senaste år icke ägt någon för
alla fall användbar metod att exakt bestämma fettet i ost. Hvarken den
af ålder mest använda extr aktionsmet o den1} eller de mera moderna
lösnings- och centrifugmetoderna (Gerber s, Thörners m. fl.) lämna
tillförlitliga resultat. Anledningen härtill är densamma som vid mjölk och
behöfver därför icke närmare behandlas.
Bättre och i princip riktigare äro de i senare tid från olika håll
föreslagna lösnings- och utslcakningsmetoderna. I likhet med hvad fallet
är vid Gottlieb s metod för mjölk kan man vid dessa vänta sig att
erhålla allt fett isoleradt ur osten. Den enda svårigheten är att samtidigt
finna ett lämpligt lösningsmedel för osten och ett medel, som icke
angriper fettet. Har man väl fått kaseinen i lösning, kan fettet lätt
isoleras genom utskakning med alkohol, eter och benzin. Jag nämner de
hithörande förfaringssätten i kronologisk ordning.
1) Lösning af osten i utspädd Tcalilut. Fettet bestämmes därefter
antingen genom utskakning med eter efter Soxhlets areometriska
metod2) eller ock behandlas vätskan enligt Gottlieb. Då Soxhlets
förfaringssätt visat sig olämpligt vid mjölk, gäller detsamma ock för ost; f. ö.
lämna båda dessa metoder för låga tal, hvilket sannolikt beror på att
en del af fettet saponifieras3).
2) Lösning af osten i saltsyra eller annan syra. Hit hor i första
hand Schmidt-Bondzynskis metod. Osten löses i saltsyra af l,i sp. vikt
öfver fri låga, efter lösning och afkylning skakas med en bestämd volym
eter, sedan vätskorna klarat sig uttager man med pipett en viss volym
af eterlösningen och bestämmer fettet häri samt omräknar fettet på den
totala eterlösningen4). Ratzlaff har förbättrat metoden genom att
alldeles förfara enligt Gottlieb5). Ungefär på samma sätt arbetar Siegfeld,
som ock, fastän utan vidare fördel, i stället för saltsyra försökt svafvelsyra3).
x) Instr. f. Stat. kem. Stat. 1900 Bih. till Sv. Förf. Samling n:r 47, s. 14, § 34 a.
2) » » » » » » s. 15, § 34 b.
Metoden urspr, angifven af E. v. Muzaközy i Zeitschr. f. Nahrungsm. 1894. 2(56; se
Milchz 1904 s. 289.
8) Se härom M. Siegfeld Milchz. 1904 s. 290.
4) Zeitschr. f. anal. Chemie 1894 s. 186.
ö) Milchz. 1903 s. 65.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
