Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
således en omsättning, som i princip förlöper på samma sätt, som då
cyan väte bildas vid upphettning af ammoniak och kloroformånga:
CHC13 + NH3 = HON + 3HC1.
HSiN är ett hvitt pulver, som i likhet med de flesta siliciumföreningar,
där H är omedelbart bundet vid Si, visar reducerande egenskaper.
En vacker illustration på kol- och siliciumatomens olika natur
erbjuder en af Combes1) framställd, mot färgämnet hexametylviolett
svarande silicobas:
HO. Si[C6H4N(CH3)2]3 HO. C[C6H4N(CH3)2]3.
Hexametyl p-rosanilin.
Båda dessa föreningar bildas vid oxidation af motsvarande leukobaser,
af hvilka HSi[C6H4.N(CH3)2]3 erhålles vid inverkan af natrium på
silici-kloroform och p-bromdimetylanilin. Det visade sig nu, att den för
trifenylmetanfärgämnet och dess salter synnerligen karaktäristiska
blåvioletta färgen fullständigt saknas hos silicobasen och dess salter, hvilka
äro alldeles färglösa. Frånvaron af kromofora egenskaper skulle sålunda
i detta fall uteslutande bero på den ändring i en för öfrigt ganska
komplicerad molekyl, som inträder, då en kolatom blir ersatt med en
atom Silicium.
Söker man nu med ledning af det tyvärr ganska knapphändiga
jämförelsematerial, som står till buds, bilda sig ett totalomdörne om arten
af de analogier och olikheter, som göra sig gällande mellan kisel och
kol, framgår det till en början, att motsvarande föreningar ofta uppkomma
och undergå omsättningar enligt likartade reaktioner. Denna
omständighet kan tänkas hänförd till ifrågavarande elements egenskap af
fyrvärdighet och till deras kemiska frändskap, som bl. a. tar sig uttryck
i en för båda gemensam typ af föreningar. Förmågan att samtidigt
hålla valenser besatta med positiva och negativa radikaler, t. ex. väte
och halogen, är ett af kolatomens karaktärsdrag, som dock, ehuru i
betydligt reducerad form, återkommer hos de närmast stående grundämnena
Silicium och germanium. Exempel på de få kända fall, där denna
egenskap framträder, erbjuda silicikloroform och germaniumkloroform GeH013.
Äfven en viss regelmässighet beträffande en del fysikaliska konstanter
synes råda mellan de kol- och siliciumföreningar, hvilkas konstitution
man får anse afgjord och funnit vara likartad. I tre bifogade tabeller
äro flertalet i litteraturen tillgängliga uppgifter angående kok- och
smältpunkter hos analoga produkter sammanställda. Mendelejeff uppsätter i
sin Grundlagen der Chemie (1892) som en allmän regel, att flyktiga
kolföreningar hafva högre kokpunkt än motsvarande siliciumföreningar.
Detta synes visserligen vara förhållandet beträffande halogenföreningar,
men i de flesta andra fall gäller motsatsen, enligt hvad som framgår af
tab. I (s. 178). De rent organiska föreningarnas smältpunkter ligga
däremot i allmänhet högre (se tab. II, s. 179).
Vid en jämförelse mellan dessa kroppars kemiska egenskaper måste
man emellertid komma till den uppfattningen, att någon väsentlig öfver-
*) G. r. 122, 622.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
