Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
af hålet och hissas upp till jordytan, medan redan undersökt jord i stället
bringas ner för att fylla dess plats.
Då det gäller ädelstenar, som inom en liten volym representera en
kolossal penningsumma, väcker det ingen förvåning, att särskilda
försiktighetsmått äro vidtagna mot tjufven. Dessa bestå dels i en mycket
sträng Iag mot olofligt köp af diamanter, dels i grufarbetarnes
kasernering. Förr stulos diamanter oftast på det sättet, att de svarte
arbetarne svalde dem; om så en arbetare misstänktes att hafva svalt en, fick
han intaga kraftiga kräk- och laxermedel, men för närvarande är det än
värre, ty om en neger också lyckas undanstjäla en diamant, kan han
nästan omöjligen göra sig af med den på grund af det stränga straff,
som drabbar köparen. Innan denna Iag antogs, uppgick värdet af stulna
diamanter till 18 millioner kronor om året.
Då diamantjorden kommit upp till jordytan, är den seg och
svår-handterlig och utbredes på marken. Värme och fuktighet frambringa
snart en märkvärdig effekt. Klumpar, hårda som vanlig sandsten, börja
falla sönder, och nu vidtager en behandling, som mera påminner om
jordbruk, nämligen harfning och vattning. När jorden genom denna
behandling fullständigt fallit sönder till ett luckert pulver, siktas detta,,
och hvad som gått genom sikten spolas med vatten ner i ett stort rundt
järntråg med rör verk. Genom vattnets medverkan föres den tyngre delen,
hvaribland diamanterna, till trågets Yágg och uttömmes hvar 12:te timme.
Den massa diamantjord, som passerar genom hvarje tråg, är 400 å 450
laddningar å 1,600 lbs. under 10 timmar. Den diamanthaltiga fällningen,
som återstår härefter, utgör ungefär 3/4 % af den ursprungliga mängden
och går nu till »pulsatorn», som har till uppgift att än mera koncentrera
diamanterna, så att de slutligen kunna utplockas för hand. Det
diamant-grus, som går till pulsatorn, anses vara värdt 3,000 kr. laddningen.
En tjänsteman vid diamantgrufvorna, F. Kirsten, gjorde 1897 den
märkvärdiga upptäckten, att af alla mineral i diamantjorden diamanten
ensam adhererar vid fett, och härpå grundar sig pulsatorn, som bättre
än det skarpaste öga kan skilja diamanten från andra stenar. Ibland
utplockas ända till 8,000 karat diamanter om dagen, representerande
nära 200,000 kronor i värde. Omkring 2 millioner karat utvinnas om
året ur Kimberleygrufvorna och vid slutet af år 1904 hade 10 ton
diamanter kommit från dessa grufvor, värda öfver 1 milliard kronor.
Grufvorna ha varit bearbetade sedan början af 1870-talet.
Mycket stora diamanter äro ej så sällsynta som man vanligen tror.
Sådana som väga mer än 150 karat eller 30 gram äro ej ovanliga i
Kimberley. Den största diamanten från Kimberley vägde 42872 karat
eller 85 gram, men förlorade genom slipningen 200 karat. Den största
hittills kända diamanten har nyligen blifvit funnen i new-primiergrufvanf
omkring 32 kilometer från Pretoria. Diamanten, som kallas Cullinan, efter
en af bolagets direktörer, väger ej mindre än 3,0253/4 karat eller öfver
620 gram. Stenen utgör ett fragment, sannolikt mindre än hälften af
en snedvriden oktaedrisk kristall; de andra delarne vänta ännu på den
lycklige finnaren. Ehuru gigantisk representerar dock: C ullinan-diamanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
