- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Adertonde årgången. 1906 /
37

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

37

komma i beröring med dessa glödande massor, så måste det hafva
förekommit många utbrott och uppkastningar, hvilka gifvit upphof åt hål
med diamanter uti, och dessa diamanter hafva genom olika fördelning,
kristallinisk karaktär, olika färg och färgens renhet, olika hårdhet,
skörhet och spänningstillstånd, historien om sitt ursprung inskrifven uppå
sig genom naturens krafter, en historia, som framtida forskare må blifva
i stånd att tolka med större skärpa än som för närvarande är möjligt.
Icke blott äro diamanterna från olika vulkanhål olika, utvisande,
att uppkastningen icke skedde samtidigt från en stor reservoir, utan att
hvarje hål var resultatet af en oberoende eruption, men äfven i samma
grufva ser man spår af mer än en eruption. Enligt de tablåer, som
uppgöras af De Beer’s grufbolag, synes afkastningen af
Kimberley-g-rufvorna aftaga med växande djup, men samtidigt har stenarnes värde
stigit, och diamanter äro för närvarande dyrare än någonsin förr.

Antal karat pr Värde pr

laddning karat

År - 1,600 lbs. kr.

1890 ............................... 1.15 29.31

1895 .............................. 0.85 22.95

1900 .............................. 0.67 32.27

1904 ............................. 0.54 44.09

Dessa värden afse oslipade diamanter vid grufvan. 1 karat
uppgifves något olika, men torde i allmänhet motsvara 0.2 0 5 gram.

Diamanter från olika grufvor hafva en olika karaktär, så
utpräglad, att en erfaren diamanthandlare straxt kan uppgifva fyndorten.
Kimberleygrufvorna lämna stora gulaktiga diamanter med böjda kanter.
Dutoitspan lämnar hufvudsakligen färgade stenar, medan Bultfontein,
som ligger ej fullt 1 kilometer därifrån, ger små hvita oktaedriska
kristaller, som kunna vara fläckiga och spräckta men sällan färgade;
Wesseltondiamanterna utmärka sig genom fullkomliga oktaedrar af renaste
vatten. Sådana från Leicestergrufvan hafva ett fruset, etsadt utseende,
de äro hvita med oregelbunden kristallisation, hårda och dyra att skära.
Jagersfonteinstenar hafva ren färg och glans, s. k. stål glans, som
utmärker gamla indiska ädelstenar.

Till en början bedrefs grufdriften af en mängd smärre grufägare,
men detta hade många tekniska svårigheter med sig, då den ene lätt
nog kom in på den andres område och brytningen på större djup ej
medgaf ett rationellt undanskaffande af den redan undersökta
diamantjorden. Därför inköptes småningom alla grufiotter af ett enda stort
bolag, De Beer’s gruf bolag, som på ett likformigt sätt kan undersöka
hvarje särskildt vulkanhål. I stort sedt tillgår detta så, att djupa schakt
neddrifvas i det fasta berget, som omger vulkanhålet, hvilka schakt för
närvarande nedtränga till omkring 800 meters djup. Från dessa schakt
gräfvas tunnlar i horisontal riktning tvärs igenom diamantjorden i hålet
samt på olika höjd, på 40 meters afstånd från hvarandra. Tunnlarne
gå dels i riktningen norr-söder, dels i riktningen öster-väster. Med
tillhjälp af dessa tunnlar utgräfves successivt diamantjorden i hvarje lager

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1906/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free