- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Adertonde årgången. 1906 /
118

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

Apparat för demonstration af vattnets elektrolys.

Af Alb. Vesterberg.

Hvar och en, som försökt demonstrera vattnets elektrolys med
användning af någon svagare elektricitetskälla, t. ex. ett par Grenefs
kromsyreelement, och därvid begagnat den i de flesta kemiska läroböcker
afbildade Hofmann’ska, apparaten, har haft tillfälle att iakttaga, hur
oerhördt svag gasutvecklingen därvid blir, hvarigenom orsakas, att
försöket, utfördt på detta sätt, alldeles icke lämpar sig att ses på något
afstånd. Och vill man därjämte visa sönderdelningsprodukternas
egenskaper, måste man låta försöket pågå en hel timme eller mera, för att
erhålla en tillräcklig gasmängd.

Att vid användning af nämnda apparat gasutbytet icke står i någon
rimlig proportion till den begagnade elektricitetskällans verkningsförmåga,
beror uppenbarligen därpå, att det elektriska ledningsmotståndet i det
ofta ganska smala och långa rör, som förmedlar strömledningen mellan
anod och katod1) är alldeles onödigt stort För att undvika detta
missförhållande och sålunda göra detta vid all kemisk undervisning
grundläggande experiment mera plausibelt och tydligt synbart äfven på större
afstånd utan att nödgas tillgripa särskildt kraftiga elektricitetskällor har
förf. sedan flera år tillbaka med fördel användt en apparat, hvars kon*
struktion framgår af fig. 1 (lodrät) och 2 (vågrät genomskärning).

En glascylinder om c:a 20 cm:s höjd och 3 å 4 cm:s vidd är genom
en diafragma, a, af asbestpapp delad i tvenne rum, innehållande hvar
sin elektrod, b. Dessa kunna vid elektrolys af álhalislm vätskor göras
af nickelbleck; för elektrolys af utspädda syror måste de naturligtvis
tillverkas af platina. Elektroderna uppbäras af grofva metalltrådar, c>
som användas för strömmens till- och afledande. Dessa trådar genomgå
den propp af kautschuk (eller glas), medelst hvilken glascylindern
upptill är tillsluten. Asbestdiafragman måste vara väl tätad såväl mot
cylinderns sidor som mot proppen. Strax under denna är cylindern
försedd med afledningsrör, d, för gaserna, eller ock kunna dylika rör
vara anbragta i själfva proppen. Dessa rör tjäna tillika för påfyllande
af elektrolyten medelst en tratt med smalt utdragen pip.

Som elektrolyt i apparat med nickelelektroder kan lämpligen
användas en 5-procentig lösning af natriumhydrat (hvars spec.
ledningsförmåga vid 18° enligt Kohlrausch är 0.19 69). I en sådan lösning håller
sig asbestdiafragman oförändrad i åratal; men i apparater med
platinaelektroder bör man undvika att omväxla med elektrolyter af olika
beskaffenhet (sura och basiska), emedan diafragman då lätt förstöres;

*) Den Hofmannska apparaten för elektrolys af vatten (resp. ammoniak eller
klorvätesyra) utgöres som bekant af tvenne graderade rör, hvilka nertill innehålla
elektroderna och där stå i förbindelse dels med hvarandra, dels med ett stigrör,,
som upptager den vid gasernas uppsamlande undanträngda vätskan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1906/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free