Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
Man har också på detta område påvisat en hel del reversibla kemiska
processer.
Till en början förlöpa reaktionshastigheterna efter de af Wilhelmy
och vanH Hoff m. fl. formulerade lagarna. En synnerligen viktig
reaktion, hvars hastighet är jämförelsevis i ätt att studera, är sönderdelningen
af dessa kroppar genom värme eller inverkan af kemiska medel, särskildt
syror och baser. Synnerligen stort praktiskt intresse har den spontana
sönderdelningen af immunkroppar i blodet på djur, antingen de nu
bildats på ort och ställe genom insprutningar af främmande kroppar, eller
de insprutats i blodet såsom immunserum. Madsen fann, att sönder-
dx
delningshastigheten —- följer lagen:
dt
dx
—— = konst. xn,
dt
där n är ett för reaktionen karakteristiskt tal. Detta är också lagen för
vanliga reaktionshastigheter. På samma sätt förhåller sig sönderdelningen
af dessa immunkroppar utanför djurkroppen. Det vanligaste fallet är att
reaktionen är monomolekylär, d. v. s. att n är lika med ett, men äfven
bimolekylära processer äro ej sällsynta.
Då man lyckats att, genom insprutning af enzymer i djur,
åstadkomma motkroppar, som neutralisera dem, så ha också enzymatiska
processer indragits i denna undersökning. Bland dessa äro
digestionsprocessen genom inverkan af pepsin eller trypsin på ägghvitekroppar
äfvensom koagulationen af mjölk genom löpe de mest bekanta. I detta
fall förekommer ofta, att processen följer den så kallade Schütz1 ska, regeln,
som säger, att den omsatta mängden växer proportionellt mot kvadratroten
ur reaktionstiden eller ur enzymmängden -— denna regel iakttogs först
vid peptisk digestion. Jag har visat, att denna egendomliga form på
reaktionshastigheten uppkommer därigenom, att en af reaktionsprodukterna
verkar nedsättande på den aktiva mängden af en af de reagerande
kropparna. Ett fullkomligt analogt fall är kändt från den fysikaliska kemien,
nämligen vid inverkan af ammoniak eller en annan svag bas på
etylacetat eller en annan ester. Vid reaktionen bildas ett salt af den svaga
basen, hvarigenom mängden af fri hydroxylion, hvilken är den ena
reagerande beståndsdelen, nedsättes och faktiskt förlöper reaktionen till
en början tämligen nära efter Schütz regel. Jag har härledt en Iag,
som innefattar den Schütz ska, regeln såsom gränsfall och hvilken gäller
under hela reaktionen, medan den Schütg’ska, regeln endast gäller vid
dennas början.
Temperaturen visar sig äga ett synnerligen starkt inflytande på dessa
reaktionshastigheter, särskildt vid den spontana sönderdelningen, van’t
Höff har uttalat den åsikten, att alla kemiska processer skulle påskyndas
i ungefär samma grad af temperaturhöjningar, så att de skulle förlöpa
omkring 2; a 3 gånger hastigare då temperaturen höjes 10 grader.
Mad-$&ris undersökningar visa emellertid, att vid den frivilliga sönderdelningen
af de här studerade kropparna reaktionshastigheten vid en temperatur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
