Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
hade talaren då ej funnit annan möjlighet att få diskussionen riktigt
återgifven än just genom att utsända korrekturafdrag, såsom ofvan nämnts.
Detta sätt hade fungerat till fullkomlig belåtenhet, och det funnes ingen
rimlig anledning, hvarför ej hr Sondén lika väl som andra Samfundets
medlemmar skulle begagna sig däraf. Ehuru hr Sondén således ej hade
något skäl att beklaga sig öfver protokollet, ville talaren ej motsätta sig
skrifvelsens införande i dagens protokoll, dock med rätt att för sin
personliga del göra de vidare anmärkningar, hvartill skrifvelsen kunde föranleda.
Hr K. E. Peterson ansåg, att det hittills använda sättet för
refererandet af förhandlingarna var ganska lämpligt och gifvit föga anledning
till missnöje. Att dröja med publicerandet, tills Samfundet justerat
protokollet, var ej praktiskt och en granskning genom särskildt utsedda
justeringsmän torde ej heller komma att visa sig vara tillfredsställande.
Utan tvifvel har hr Sondén blifvit illa behandlad vid refererandet af
hans inlägg i diskussionen. Men alldeles utan skuld därtill var han ej
själf, då af hans yttrande framgick, att han ej önskade få sitt uttalande
i sin helhet offentliggjordt, men sedan ej begagnade sig af det erbjudna
tillfället att före tryckningen gifva det den affattning, han ansåg vara
lämpligast. Äfven om det skulle inträffa — hvad som för öfrigt händt
talaren själf — att man ej blir i tillfälle att formulera sitt anförande
till protokollet och sedan finner det oriktigt återgifvet, så har man ju
alltid den utvägen öppen att som nu hr Sondén inkomma med ett
skriftligt beriktigande. Då hr Sondén väl icke kunde vara i okunnighet
om den praxis, som hittills följts inom Samfundet, så syntes hans
skrifvelse onödigt sträf i formen, och ville talaren därför vänligen hemställa
till honom att låta den undergå en liten revision, hvarigenom en onyttig
personlig polemik i tidskriften kunde undvikas.
Ordföranden, hr Norhiad, ansåg, att efter de upplysningar,
sekreteraren meddelat, hans handlingssätt varit fullt lojalt och i enlighet
med gällande praxis, hvadan herr Sondén^ skrifvelse snarast syntes
hafva tillkommit i dåligt lynne.
Hr Sondén tillbakavisade ordförandens insinuation rörande motivet
till hans protest.
Saken var helt enkelt den, att det af sekreteraren utsända, af tal.
företedda korrekturet, hvilket beträffande diskussionen omfattade 18 rader,
icke kunde sägas utgöra någon »stomme till diskussionen», utan innehöll
så godt som intet alls förutom talarnes namn.
Man hade alltså förutsatt, att hvarje talare skulle skrifva dit sitt
yttrande från dess början till dess slut. Men nu hade inträffat, att då
tal. kunde ägt tid att skrifva sitt yttrande, så hade han afglömt hela
saken; och då han kom i håg den, hade han ej ägt tid att skrifva.
Ett förhållande af denna art vore allt för vanligt, för att det skulle
få inverka i förut anmärkt riktning på referatens korrekthet.
Han ville f. ö. erinra, hurusom Kemistsamfundet vore rätta forum att
afgöra, enligt hvilka principer Samfundets förhandlingar borde i tryck återgifvas.
Skulle dessa principer gå i den riktning, sekreteraren förfäktat, så
torde nog flere än talaren komma att betänka sig mer än en gång, innan
de yttra sig inom Kemistsamfundet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
