Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
guajakharts förmår upptaga syre under superoxidbildning, är mycket
sannolikt.
Hr Euler framhöll, att ren guajakonsyra, den beståndsdel som
blåfärgas i guajakhartset, endast blåfärgar under medverkan af
vätesuperoxid eller vissa oxidations medel, hvilket talar för närvaron af en superoxid
i sådana guajakhartset som direkt blåfärgas af oxider.
Hade i öfverensstämmelse med hvad föredraganden yttrat funnit,
att reduktaser hittills endast kunna anses som (hypotetiska) endoenzymer;
reduktaser ha hittills aldrig isolerats.
Omnämnde slutligen JR. v. d. Veidena nya försök (Biochem. Zeitschr.
3, á0 3, 1903), som visa att mjölkenzymernas betydelse för
mjölkdigestionen hos barn sannolikt betydligt öfverdrifvits.
Hr Alexanderson undrade om man ej kunde på något sätt
bortskaffa det öfverskott af vätesuperoxid, som vid buddiseringen framkallar
de skadliga biverkningarne.
Föredraganden omnämnde med afseende på reduktaserna att vissa
bakterier reducera mycket kraftigt, andra mindre. Med afseende på
öfverskottet af vätesuperoxid har man sökt bortskaffa detta dels med jäst,
dels på annat sätt, men det var dock tvifvelaktigt, huruvida öfver hufvud
taget det vore önskvärdt, att antiseptika i någon form tillsattes mjölken,
ty härigenom motarbetades de modärna, hygieniska sträfvandena för en
så vidt möjligt aseptisk mjölkproduktion.
6) Fortsattes den vid januarisammanträdet inledda diskussionen om
den kemiska nomenklaturen för oxider, hvarvid till en början lektor
Vesterberg från Ultuna något utförligare bemötte en del invändningar,
som framställdes mot hans förslag vid förra sammanträdet. Så t. ex.
borde någon förväxling mellan azid och acid ej behöfva ifrågakomma.
Hr Bosenberg ville, med anledning af en vid den förra diskussionen
framträdande åsikt om nomenklaturens betydelselöshet, framhålla
innebörden af nomenklatur i allmänhet och den kemiska nomenklaturen i
synnerhet.
Det finnes inom naturvetenskaperna ett visst slags nomenklatur, som
med skäl kan benämnas tillfällig, där namnet alldeles ingen ledning ger
för sin betydelse. Af detta slag äro benämningar, härledda från personer
eller länder o. s. v.; det torde t. ex. falla sig svårt att ur de båda namnen
»galvanometer» och »voltameter» utleta deras olika betydelse — lika svårt
som t. ex. ur de mineralogiska namnen gadolinit, andalusit, fahlunit.
Flertalet af naturvetenskapliga benämningar äro dock bildade med
anledning af någon egenskap hos föremålet själft; så t. ex. inom
botaniken, zoologien, hvarvid dock talrika »synonymer» uppkommit, så att
icke blott samma föremål erhållit olika namn af olika forskare, utan
till och med så, att samma namn kan beteckna olika föremål, hvarför
man t. ex. vid ett botaniskt eller zoologiskt namn medelst tillägg af en
«Her ett par bokstäfver angifver hvilken forskares benämning af föremålet
«om åsyftas. Dylik nomenklatur tager hänsyn till sitt föremål och skulle
kunna, i motsats till den rent tillfälliga, kallas empirisic nomenklatur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
