Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
tionen till en kolatom går i vissa bestämda riktningar, sådana, att, om
kolatomen befinner sig i medelpunkten af en regelbunden tetraeder, dessa
riktningar sammanfalla med linjerna från medelpunkten till tetraederns
horn. Det är dock en viktig skillnad mellan båda såtillvida som enligt
Thomson^ mening de af atomen utvecklade krafterna ej äro begränsade
till någon särskild riktning, utan sträcka sig rundt om atomen; men
blott i vissa riktningar kunna hålla en annan atom i stabil jämvikt. Vi
föreställa oss således, att atomen har ett begränsadt antal slutna områden
af ändlig storlek, och att en kropp, bunden vid atomen, måste vara
belägen inom något af dessa områden; om hvarje sådant område är
upptaget af en annan atom, kan vår atom ej hålla någon ytterligare
bunden vid sig och säges då vara mättad. Till slut må vi rikta
uppmärksamheten på en punkt, som belyses af kolföreningarne. Antag, att
Oj och C2 äro två närliggande kolatomer och att a och ß äro
valensområden i närheten af den linje, som förenar Ct och C2, om dessa
förekomma ensamma, då måste #, ß upphöra att vara valensområden, när
båda kolatomerna förekomma tillsammans. Ty tag det fall, då
stabiliteten beror på den magnetiska kraft, som alstras genom rotation af
korpuskier inuti atomen. Längs linjen C^ög kommer då den magnetiska
kraften från C± att vara motsatt den från Ö2, och inom ett område midt
emellan Gx och C2 blir resultanten af den magnetiska kraften mycket
liten, så att jämvikten hos en elektrisk partikel där blir labil; alltså
upphöra a, ß att vara valensområden. Detta resonnemang gäller ej
valens-områden till C, som ligga på andra sidan C± i förhållande till C2, d. v. s.
längre därifrån, och ej heller sådana till C2, som ligga på andra sidan
därom i förhållande till C1; det återstår således sex valensområden.
Betrakta vi de tetraedrar, som bildas af valensområdena rundt om
kolatomerna, så se vi, att, om två kolatomer äro ställda så, att två
spetsar af dessa tetraedrar komma tillsammans, områdena i närheten af
dessa spetsar upphöra att vara valensområden, och den uppkomna för-
H\ /H
eningen blir af typen H—C—C—H där de två kolatomerna samman-
hållas genom kraften af M-typen. Om tetraedrarne äro ställda så, att
två kanter komma tillsammans, kan man på liknande sätt visa, att fyra
valensområden vid ändarne af den gemensamma kanten försvinna och
TT TT
att föreningen alltså är af typen tt>C C<tt medan, om två ytor af
tetraedrarne falla samman, valensområdena i dessa ytor försvinna och
föreningen blir af typen H—C C—H. (Ur Proceedings of the royal
Institution of Great Britain. Vol. XVIII. Part. 1. N:o 99 (1905.))
Smörkontrollstationerna i Holland.
Af Chr. Barthel
Förf. hade under en resa i Holland föregående år tillfälle att taga
närmare kännedom om det system, som därstädes tillämpas vid kontrollen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
