Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
en metod för aflägsnande af de mest illaluktande svafvelföreningarna.
Dessutom har jag utarbetat ett förfarande, medelst hvilket en del af
svafvelhalten kan tillgodogöras såsom fritt svafvel (30 kg. svafvel per ton skiffer).
På detta sätt blir svaflet en värdefull biprodukt vid oljedestillationen.
Redan de ofvan angifna siffrorna synas tyda på, att, under för öfrigt
med de utländska förekomsterna lika förhållanden, en svensk
skifferoljeindustri är möjlig. Emellertid gifves det en ännu ej berörd omständighet,
som talar starkt till förmån för en inhemsk oljeindustri, nämligen det
svenska råmaterialets prisbillighet. I Skottland och Frankrike erfordras
en underjordisk grufdrift, fullkomligt lik stenkolsbrytningen, för att
utvinna oljeskiffrarna. Brytningskostnaden blir därför ganska hög; priset
på skotsk skiffer vid grufvan är 41/2~^1/2 sn- (4.05—4.95 kr.) per ton,
skifferpriset vid S:t Hilaire i Frankrike är c:a 5 fr. (3.60 kr.).
Alunskiffern däremot kan öfver vida områden dagbrytas med en kostnad,
som med en fullt ordnad brytning säkerligen ej behöfver uppgå till en
krona per ton.
Om än de anförda siffrorna synnerligen bestämdt tala till förmån
för möjligheten af en svensk skifferoljeindustri, måste det dock betonas,
att åtskilligt arbete återstår, innan problemet kan anses fullständigt löst.
Ännu erfordras nämligen försök i större skala för pröfvande af
laboratorieexperimentens praktiska bärvidd.
Att alunskifferns tillgodogörande i stor skala såsom råmaterial för
framställning af mineraloljor, ammoniumsulfat och svafvel är en
nationalekonomisk fråga af ganska stor betydelse, framgår af nedanstående siffror,
som angifva vår nuvarande import af de produkter, som torde kunna
ur alunskiffern utvinnas:
Import till Sverige 1905: kg. värde i kr.
Eåa mineraloljor .......................................... 2,014,713 211,545
Lysoljor..........’............................................... 86,740,076 12,143,611
Smörjoljor, ljusa .......................................... 8,789,484 1,670,002
» mörka ...................................... 4,978,401 522,732
Andra slag af renade mineraloljor............... 2,290,501 274,860
Asfalt............................................................ 4,759,896 190,396
Ammoniumsulfat1)....................................... 189,171 47,293
Svafvel och svafvelblomma........................... 18,631,334 1,676,820
Det skotska skifferområde, hvilket är föremål för bearbetning i och
för utvinnande af mineraloljor, är beläget nästan omedelbart väster om
Edinburgh, och de här brutna skiffrarna tillhöra den afdelning af
karbon-systemet, som benämnes Calciferous Sandstone Series. Antalet skifferflötser,
som inom denna serie bearbetats, är 19, och deras sammanlagda
mäktighet ungefär 33 m. De enskilda flötsernas tjocklek växlar mellan 0.6
och 3.6 m.
*) I detta sammanhang torde förtjäna påpekas, att var största import af
kväfve-gödning sker i form af chilesalpeter, som 1905 infördes till en mängd af 22,945,983
kg. med ett handelsvärde af 3,900,817 kr. Någon del af denna import torde kunna
ersättas genom ökad inhemsk produktion af ammoniumsulfat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
