Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
Vi skola nu undersöka, huruvida den svenska kemiska industrien
har afsevärda utvecklingsmöjligheter under den tidrymd, som en ev.
handelstraktat kan komma att gälla, eller om man måste antaga, att den
kommer att stå på samma fläck som nu.
Först må då sägas, att en pessimistisk uppfattning af den svenska
kemiska industriens utvecklingsmöjligheter ej längre ar berättigad. Förr,
innan den kemiska tekniken nått sin nuvarande utveckling, innan man
lärt sig använda mera svårarbetade råmaterial, innan elektrokemien nått
sin nuvarande höjd, innan kommunikationsmedlen utvecklats och i högsta
grad utjämnat skillnaden mellan råmaterialens pris på olika orter, innan
den nuvarande kännedomen om vårt ]ands naturliga hjälpkällor vunnits,
och medan Leblancsodafabrikerna betecknade den enda och hufvudsakliga
grundvalen för den kemiska industrien, då hade man kanske skäl att
vara pessimistisk angående den svenska industriens
utvecklingsmöjligheter. Nu ligga dock förhållandena på annat sätt. Af de viktigaste
hjälpmedlen för all kemisk industri, alkali, klor och svafvelyra,
framställas de två första på den för vårt land särdeles naturliga
elektrokemiska vägen billigare än enligt den rent kemiska, och svafvelsyra
erhålles lika billigt i vårt land som annorstädes.
Den kemiska industrien fordrar liksom hvarje annan industri stöd
af lagstiftning och myndigheter samt tillgång på
l:o) kapital,
2:o) lämpliga ledare och arbetare, som äga intresse och fallenhet
för industrien i fråga, i tillräckligt antal,
3:o) billiga råmaterial,
4:o) billig kraft.
Myndigheternas välvilja torde väl vara att påräkna, så snart man
fått klart för sig, att den kemiska industrien är värd synnerlig
omvårdnad.
Kapital hafva vi som bekant ej i öfverflöd men äro dock i detta
hänseende ej sämre ställda än t. ex. Norge, där den elektrokemiska
industrien tagit ett kraftigt uppsving. Delvis få vi väl låna af utlandet,,
men den kemiska industriens för kapitalist världen särskildt beaktans värda
egenskap att vara mindre beroende af växlande konjunkturer än vårt
lands hittillsvarande hufvudindustrier torde väl göra det inhemska
kapitalet gynnsamt stämd för den förra. Kapitalfrågan torde sålunda ej
vara omöjlig att lösa.
Våra vetenskapliga och våra praktiska kemister, hvilka senare nu till stor
del söka sitt bröd i utlandet (främst Tyskland och Förenta staterna), torde
hafva ådagalagt, att vårt folk har en otvetydig böjelse för kemiskt arbete.
Olägenheten af bristande arbetsintensitet och höga arbetslöner spelar för
den kemiska industrien jämförelsevis mindre roll än för de flesta andra
industrier, enär tillverkningsvärdet pr arbetare är relativt stort.
Billig kraft (vattenkraft, torf) finnes ju i landet och väntar blott på
användning. Däremot påstås ofta, att billiga råmaterial för kemisk industri
i större skala ej finnas. Vi vilja nu tillse, i hvad mån vi eller andra, den kemiska
industriens nuvarande hufvudländer, äro bättre situerade i detta afseende.
De tre hufvudmaterialier, på hvilkas pris den kemiska storindustriens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
