Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
elektrisk hästkraft. Räntan å anläggningskostnaden efter 5 % kommer
att ligga mellan 5.50 och 15 kr. pr elektrisk hästkraft. Läggas härtill
skötsel, underhåll och amortering af vattenbyggnaden, turbiner och
dynamos, som uppgår till 7 å 15 kr. pr år^ blir totala årskostnaden för
elektrisk hästkraft 12.50 å 30 kr. Den senare höga siffran bör endast
mera sällan förekomma och då vid fall, som äro synnerligen dyrbara att
utbygga. Man kan antaga ett medelpris af 18 å 23 kr.
Vid anläggning af större elektrokemiska fabriker kan man beräkna
100 å 200 kr. pr elektrisk hästkraft. Lägger man härtill
anläggningskostnaden för själfva kraftstationen, blir således hela anläggningskostnaden
för såväl fabriker som kraftstation 210 å 500 kr. pr elektrisk hästkraft
eller ej så stor som enbart kraftstationen, fullt utbyggd med ledningar,
när det gäller distribuering af kraft och ljus till aflägsna bygder, helst
denna senare måste utbyggas med nästan dubbelt så många turbiner och
dynamos för att kunna med fördel begagna sig af den framrinnande
vattenkraften under den del af dygnet, som kraften behöfves. Ett rationellt
utnyttjande af vattenkraften kan dock ej ske, om ej en sådan kraftstation
har en öfverliggande rymlig vattenreservoar, där vattnet kan magasineras
den tid på dygnet, då mindre kraft användes. Som den för den
elektrokemiska industrien anlagda kraftstationen äfven är billigare i drift och
skötsel, är den vid densamma erhållna kraften knappast hälften så dyr som
kraften vid de kraftstationer, som skola dela ut kraften i mindre
kvantiteter, ofta till aflägsna trakter. Fordrar den elektrokemiska industrien
billigare kraft än andra, så möjliggör den å andra sidan alstrandet af
i motsvarande mån billigare kraft och är sålunda lika ekonomiskt
berättigad som andra industrier. Det påstås nu vidare, att vår
elektrokemiska industri skulle vara illa situerad i jämförelse med t. ex. den
norska, som skulle kunna räkna på både billigare kraft och bättre
kommunikationer. Detta senare inträffar emellertid endast beträffande det
mindre antal fall, soin äro belägna invid hafvet. Annars torde man just
i Norge i långt högre grad än i Sverige vara i saknad af
kommunikationer, som sålunda först måste skapas.
Hvad talet om den ojämförligt mycket billigare norska vattenkraften
beträffar, må det helt förvisas till fablernas område. Norges vattenkraft
torde i allmänhet ej vara billigare än den motsvarande svenska, särskildt
med hänsyn till större risker i följd af bergskred, laviner o. s. v. och
större nötning på ledning och turbiner, beroende på den mycket större
fallhöjden; men den norska vattenkraften har varit tillgänglig och ej såsom
den svenska genom lagens och de af densamma stödda »spekulanternas»
gemensamma bemödanden gjorts nästan oåtkomlig för industrien, hvilket
förklarar den elektrokemiska industriens snabbare utveckling i Norge.
Så snart det från lagstiftningen härflytande svåra hindret för
vattenkraftens utnyttjande undanröjts, torde den svenska elektrokemiska
industrien gå en kraftig utveckling till mötes.
Hvad beträffar öfriga industrier, som komma att konkurrera med den
elektrokemiska om vattenkraften, må påpekas, att de öfverhufvud taget
hafva endast jämförelsevis ringa möjlighet att använda stora kraftbelopp,
att det sålunda ej finnes annan utsikt att använda våra i vattenfallen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
