Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
syre- och borax-fabrikationen, hvilka senare kunna hämtas från
Amerika och raffinera lika lätt i våra som i andra europeiska fabriker.
Beträffande den organiska industrien må påpekas, att alla industrier»
som hafva något som helst sammanhang med trädestillationen, torde
hafva ovanligt gynsamma naturförutsättningar i Sverige. Denna
industris produkter hafva nu i sin ordning stor betydelse för den s. k.
tjär-färgfabrikationen och den med denna ofta förbundna framställningen af
farmaceutiska preparat, preparat för fotografi, konstgjorda parfymer, o. s. v»
Öfriga organiska råmaterial, bensol föreningar m. m. hafva de tyska
färgfabrikerna till stor del köpt från England, och torde vi kunna göra
sammaledes. Vidare är tjärfärgindustrien synnerligen stor konsument af den
elektrokemiska industriens produkter, natrium, alkali, klor, superoxider,
cyanamider, hydrosulfit o. s. v.
Den svenska kemiska industrien torde sålunda med hänsyn till
råmaterial ej vara väsentligt sämre ställd än vare sig den engelska eller
tyska. Därtill kommer den obestridliga fördelen af landets stora
tillgång på vattenkraft, som väl mer än utjämnar våra utsikter i
konkurrensstriden. Troligen torde den stora tillgången på skiffer och torf i
framtiden visa sig vara af betydelse bl. a. såsom råmaterial för
mineralolja paraffin o. d.
Som redan är nämndt, torde den elektrokemiska industrien (jämte
torrdestillation af trä, torf och skiffer) vara den fasta grund, hvarpå
annan svensk kemisk industri kommer att bygga. Vi vilja därför något
undersöka dess speciella utvecklingsmöjligheter.
Hvad kostnaden för den elektriska kraften beträffar, märkes, att
densamma af naturliga skäl kan levereras betydligt billigare, om den
användes af en invid kraftstationen belägen industri med konstant
kraftbehof, än om den skall fördelas i småposter till olika ändamål.
Anläggningskapitalet för ett sådant kraftverk uppgår till 90—250 kr. pr
elektrisk hästkraft, utom kostnaden för själfva vattenfallet. Dettas värde får
ej sättas högre än till 20—50 kronor pr elektrisk hästkraft, helst här
endast är fråga om stora kraftbehof på flera tusen hästkrafter1).
Anläggningskostnaden kommer sålunda att ligga mellan 110 och 300 kr. pr
*) De olika priser, som kunna betalas, äro beroende af de olika fallens läge,
samt den större eller mindre kostnaden för att utbygga desamma. Ofvanstående pris
20 a 50 kr. pr hästkraft för själfva fallet representerar emellertid för ett fall på
10,000 hästar från 200,000 till 1,000,000 kr., i sanning ett högt pris för en kraft, som
i den nuvarande innehafvarens hand vanligen har intet eller endast ringa värde.
Mindre kraftstationer, afsedda att lämna kraft till närboende jämförelsevis
mindre afnämare, kunna naturligtvis med fördel utbyggas, äfven om kraften blir
dyrare, enär dessa afnämare vanligen med ekonomisk fördel kunna betala ett högre
pris för kraften. Det ligger i sakens natur, att äfven större vattenfall, nära stora
städer och industricentra, i vissa fall kunna betalas med högre priser, om afnämare
finnas, som kunna använda hela kraftbeloppet och äro villiga att betala det högre
priset. Detta regleras för öfrigt genom förhållandet mellan utbud och efterfrågan.
Så har järnvägsstyrelsen uti ett fall visat sig så angelägen, att den betalat öfver
500 kr. pr hästkraft för själfva vattenfallet. Räntan på inköpssumman af det råa
fallet visar sig här vara högre, än hvad den elektriska hästkraften med underhåll
och amortering bör kosta, för att industrien i stort sedt skall kunna med fördel
begagna sig af densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
