Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
såsom vatten, alkoholer, syror, sannolikt saltlösningar och några andra
kunna betraktas som blandningar af polymera former af deras
gasmolekyler. Om strukturen hos fasta kroppar börja vi nätt och jämt att få
en grof föreställning.x)
Vi tro också, att vid vanlig temperatur molekylerna röra sig med
enorm hastighet, att de härunder ofta sammanstöta och att kemisk
inverkan är det tillfälliga, slump visa resultatet af sådana sammanstötningar.
Ordet slumpvisa kan anses berättigadt, emedan, såsom Stoney har visat,
vid sådana molekyler som luftens kväfve och syre, en sammanstötning
äger rum i medeltal 13 billioner gånger i sekunden. Några
gasblandningar, t. ex. syre och väte eller klor och väte, gifva vid passande
temperatur kemiska föreningar på grund af sådana sammanstötningar mellan
molekylerna. Men föreningsprocessen går jämförelsevis långsamt, och det
är egendomligt, att en sammanstötning, som har förening till följd, är en
jämförelsevis sällsynt tilldragelse. »Vi börja förstå, att kemiska
reaktioner, äfven sådana som förlöpa med explosiv våldsamhet, äro långt
ifrån så plötsliga tilldragelser, som de synas vara för vanlig mänsklig
uppfattning. Hvad som verkligen sker i naturen är en lång och
skickelsediger kamp mellan soldaterna i två stridande arméer, där hvarje individ
har sin egen historia under striden, fullt upptagen som han är med sina
egna handlingar, hvilka måhända äro lika många och växlande och lika
skiljaktiga från hans grannars som de enskilda soldaternas tankar och
handlingar under fortgången af en vanlig drabbning.»2)
Hvad menas med »kemisk inverkan»? Vi kunna uppfatta den som
förlust eller vinst af energi, men också som förening eller
sammankoppling af atomer eller såsom upplösning af en sådan förening eller ock som
omläggningen af en förening, så att kroppar med nya egenskaper bildas.
Huru kan man få en bild af två atomers förening? Genomtränga de
hvarandra eller äro atomerna ringspiraler och föreningen dem emellan
de två ringarnes inrullning i hvarandra, eller är den äldre uppfattningen
att föredraga, att de tillnärmelsevis äro sfärer, hvilka komma innanför
området af ömsesidig påverkan och kvarstå där. Men om så är, hvarför
stanna de i hvarandras närhet? En mängd kemister hafva begagnat sig
af orden affinitet eller frändskapsband för att uttrycka förhållandet och
»valens» begagnas för att angifva antalet sådana frändskapsband, som
ett element kan göra gällande i en förening.
Följande framställning är ej alldeles ny men lämnar en bild af hvad
som kan tänkas äga rum. Det är ej en »teori», ty förf. vågar ej
hoppas, att den är riktig, det är snarare en hypotes, som han anser vara
nyttig, men det kan också vara en dogm, dock tror han ej, att det skall
vara ett misstag. Hypotesen är i korthet följande: Elektroner äro atomer
af ett kemiskt element, elektricitet, de hafva massa, bilda föreningar
med andra element och äro kända i fritt tillstånd såsom molekyler, tjäna
såsom föreningsband mellan atom och atom. Elektronen kan betecknas
med bokstafven E.
Texture in media. Phil. Mag. June 1890.
D:r Stoney. Phil. Mag. Nov. 1899.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
