Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
tills detta bestreds af Wald, soin liksom Ostwald uttalade den meningen,
.att vi anse en kropp som en kemisk individ, när densamma, afskiljd
nr en blandning genom olika processer, alltid visar samma procentiska
sammansättning. Så t. ex. har klornatrium, som afskiljes ur en
saltlösning, alltid samma sammansättning, antingen det utskiljes genom
vattnets afdunstning eller dess frysning, eller genom tillsats af främmande
ämnen, såsom saltsyra, alkohol o. s. v. För att förstå lagen om de
multipla proportionerna måste likväl denna läras anhängare antaga en
hjälphypotes, nämligen, att om en kropp AB upptar en annan kropp C,
sä erhålles en kropp ABC, i hvilken A och B ingå i samma proportion
som i AB.
Emellertid hade vid midten af det nittonde århundradet den
mekaniska värmeteorien trängt fram och omvandlat föreställningarna om
materien. Clausius upptog och utvecklade 1857 en redan 1738 af Daniel
Bernoulli grundad och 1845 af Waterston i en till slutet af förra seklet
förgäten afhandling i hög grad fulländad åsikt, enligt hvilken gasernas
1 egenskaper härledas ur den hypotesen, att deras minsta delar befinna sig
l en häftig rörelse och därvid stöta mot hvarandra. Denna teori vann
genom Clausius’, Maxwell’®, Boltzmanrfs, Loschmidfs och O. E. Meyers
arbeten lysande framgångar och ansågs allmänt för 40 år sedan såsom
en af fysikens bäst grundade. Man beräknade ur densamma på åtskilliga
vägar molekylernas dimensioner samt att antalet molekyler uti en
kubik-oentimeter gas af 0° C. och 760 millimeters tryck är omkring 24.1018.
Detta motsvarar ungefär 200 molekyler på en natriumljus-våglängd.
Cauchys uppskattning är, såsom man lätt kan uppskatta, nära riktig för
fasta kroppar.
Att detta antal är lika för alla gaser innehålles uti den Avogadro’sk&
hypotesen. Denna hade uttalats redan i början af det nittonde
århundradet (1811), men fann ingen eller ringa anklang, ända till dess omkring
år 1860 Canni00aros\ v. PebaVs och v. Than’s arbeten gåfvo densamma
ett kraftigt underlag. Den mekaniska gasteorien anknöts fast till
Avo-gadro’& hypotes dels genom den lyckade beräkningen af det specifika
värmet för enatomiga gaser, dels också därigenom, att Boltzmann gaf en
teoretisk härledning för den Avogadro’&k& satsen.
Då sedermera under åttiotalet varit Hoff s storartade generalisering
af den Avogadro^ska, satsen äfvensom den starkt atomistiskt präglade
dissociationsteorien genomträngt den allmänna kemiska uppfattningen,
tycktes det som om den atomistiska åskådningen borde hafva vunnit
fullständig seger. Men en reaktion uppstod. Den mekaniska gasteorien
visade sig i många fall vara synnerligen svårhandterlig och mången
kände sig besviken däraf, att den ej syntes kunna utveckla sig så hastigt
som i dess början. Gibbs och flera af hans efterföljare utarbetade en
termodynamisk vetenskap, vid hvilken atom- och molekylär begreppen
spelade en föga framträdande roll. Det kunde då synas, som skulle man
möjligen kunna hjälpa sig fram utan antagande af dessa begrepp. I ett
föredrag vid naturforskaremötet i Lubeck 1895, bärande den sensationella
titeln »Uberwindung des wissenschaftlichen Materialismus» uttalade sig
Ostwald synnerligen energiskt mot den atomistiska och mekanistiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
