Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slutligen vill jag tillägga, att man måste vara rädd för damm etc.
och särskildt för järn. Kommer det minsta Fe i skålen, reduceras det
till ferroföreningar för att vid titreringen oxideras till ferrisalter, hvilken
motsvarande J-förbrukning tolkas som motsvarande As203.
Dessa omständigheter synas mig vara metodens svagheter vid teknisk
användning.
Angående i öfrigt metodens tekniska användning kan jag meddela,
att jag utfört några och 70 dubbla analyser, under ej gynnsamma
labora-toriella förhållanden — stor risk för järn; gas och vatten saknades —
men det oaktadt har ej någon dubbelanalys visat så stor differens, 0,05
mg., som lagen tillåter, d. v. s. dubbelanalyser ha i hela raden varit så
godt som onödiga att göra. En analys är alldeles nog för en något så
när rutinerad analytiker. Två torde vara nödiga endast då As-halten
förefaller så hög, att man kan misstänka damm (Fe) inkommet under
processen.
Metoden synes mig alltså lämpa sig för teknisk användning.
Under sådana förhållanden är det förvånande att den nu, två år
efter dess officiella införande, ej användes. Ty det är ett faktum att
den knappast användes. Frågar man en handelskemist pr telefon hvad
en arsenikanalys kostar, svaras priset 2,50 å 3 kr. På fråga om det
blir efter nya metoden, svaras regelbundet: »nej, den frågar aldrig någon
efter, utan det blir efter den gamla. Men vi göra ock efter den nya,
men då kostar det 10 kr.»
Och i priset (= arbetet) ligger orsaken till att den nya och säkra
metoden ej användes, plus den omständigheten, att spegelmetoden ej är
förbjuden att utföra.
I en skrifvelse till civilministern har jag ock påpekat detta — då
ingen annan gjort det under dessa två år, har jag tagit mig friheten —
och hemställt, huruvida ej det vore rentaf skäl att förbjuda
spegelmetodens användning mot betalning och samtidigt gifva tillstånd till blott
en kvantitativ analys’ utförande som grund för analysattests utfärdande,
då priset afsevärdt kunde sänkas.
Ty spegelmetodens osäkerhet är verkligen förbluffande. Denna
omständighet synes ej vara så allmänt känd af våra analytici, och de, som
känna detta, borde afråda sina kunder att använda den. För att visa
detta refererar jag ånyo till den förut nämnda Köhler’® afhandling.
På sid. 179 omnämner han där det öfverraskande, att en serie
speglar ur As205 har innehållit maximum 50 °/0 af tillsatt As, där
tillsatsen varierats 1,0—0,1 mg.
Denna serie är, med öfverhoppande af mellanled, följande:
N:r Tillsatt Spegeln höll As
As i mg. i % af tillsatt.
l 1,064 48,9
l l l ..-
4 0,665 40,3
l l
7 0,266 32,7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
