Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
är blott att de hafva en omöjlig uppgift att lösa. Orsaken ligger
nämligen vida djupare, ty förhållandet är, att hvarje ny upptäckt, när den
skall tillämpas i stort, måste kämpa med en hel massa af de
missförhållanden, som finnas i det moderna samhällslifvet. Den måste finansieras
och bringas ut i marknaden — och enhvar vet hvilken skärseld detta
är att genomgå — den måste juridiskt skyddas i alla länder, den är
utsatt för alla fabriks-, bolags- och tullväsendets omkastningar och
konjunkturer. Och under det uppfinnaren måste betala mellangifter till alla
dessa tallösa mellanhänder måste han tillika utveckla sin uppfinning och
arbeta vidare på dess fullkomning, jäktad af de intresserade
mellanhänderna, som vilja drifva honom till reklam, och jäktad af medtäflarne,
som vilja stjäla idéen och drifva honom till hemlighetsmakeri. I det
allmänna rättsmedvetandet, hvilket är ganska utveckladt, när det gäller
konst- och litteraturfrågor, har en industriell uppfinnare icke något stöd,
ty allmänheten frågar blott efter varans pris och efter dess soliditet. Om
den är tillkommen genom intrång i ett patent bryr allmänheten sig icke
om. Och själfva det legala patentskyddet är så otillräckligt, att en
kemisk industri sällan känner sig tryggad ensamt af sitt patent utan
söker tillika att så mycket som möjligt hemlighålla detaljerna af sina
tillverkningsmetoder.
Det har till och med utbildat sig ett slags förläggarsystem för
uppfinningar, i synnerhet i den elektriska och den kemiska industrien, t. ex.
i färgindustrien, hvilken utplånar den personliga förtjänsten i
uppfin-iringarne och förvandlar ett af de ädlaste slagen af intellektuellt arbete
uti ett negerarbete åt ett industriellt bolag. Ser man frågan psykologiskt,
måste man medgifva, att uppfinnaren i allmänhet icke är skickad att
tillvarataga sin uppfinnings intressen ute i samhällslifvet, och att han
oftast går miste om lönen för sina uppoffringar. Otaliga exempel kunde
nämnas och jag behöfver endast erinra om några af de mest kända.
För hundra år sedan skedde uppslaget till den kemiska storindustrien
genom Leblanc’s uppfinning af sodatillverkningen. Vi känna, hvilket
öde han fick. Ingen uppfinning har mäktigare ingripit i det moderna
samhällslifvet än förvandlingen af mekanisk i elektrisk energi genom
dynamomaskiner men uppfinnaren, ingeniören Gramme, som för några
år sedan afled i Brussel, hade icke tillnärmelsevis skördat den fördel af
upptäckten, som han förtjänat. Den största industri, som själfständigt
uppstått i vårt land, tändsticksindustrien, förmådde icke att skänka sin
uppfinnare en sorgfri ålderdom. Å andra sidan har i vissa sällsynta fall,
där en uppfinnare, genom konjunktur eller öfverlägsna finansiella resurser,
lyckats göra sina upptäckter inbringande, såsom t. ex. Solivay, Mond,
Armstrong, Auer von Weisbach m. fl., vinsten af patenträtten ibland
utfallit så öfverdrifven, att den icke stått i rimligt förhållande till arbetet
som nedlagts på uppfinningen, för att icke tala om de förarbeten, som
utförts af andra personer. Det är t. ex. svårt att finna det rättvist, att
Auer bolagets patenträtt har fördyrat glödljuset i alla länder, då den hvilar
dels på användning af de sällsynta jordarternas incandescens, hvilken
upptäcktes i Bunseris laboratorium i Heidelberg på 1860-talet, dels på
det förhållandet, att den högsta ljusstyrkan hos glödkroppen erhålles till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
