Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Kredit:
Behållning den 31 december 1908.................................... Kr. 3,472: 88
Därjämte äger Samfundet en teaterobligation och en del årgångar
&f tidskriften m. m.
Dessutom hafva vi tagit del af räkenskaperna till den i
sammanhang med Samfundets 25-års jubileum bildade »Norlladsfonden»,
hvilkens ställning är följande:
Debet:
Teknade bidrag, enligt bifogade förteckning (sid. 47) ...... Kr. 4,140: —
Influten ränta (till 1908 års slut).................................... » 17: 92
Summa Kr. 4,157: 92
Kredit:
Utgifter för tryckning, renskrifning och porto ............... Kr. 60: 40
Behållning (innestående hos Skandinaviska
Kreditaktiebolaget å Å. G. Ekstrands räkning)........................ » 4,097: 52
Summa Kr. 4,157: 92
Då räkenskaperna befunnits förda med synnerlig omsorg och
utgifterna väl verificerade samt tillgångarna befunnits vata på ett fullt
betryggande sätt placerade, föreslå vi Kemistsamfundet att bevilja sin
styrelse full och tacksam ansvarsfrihet för dess förvaltning under år 1908.
Stockholm den 22 februari 1909.
Erik Sederholm. John Hertzberg.
»och beviljade Samfundet i enlighet med revisorernas tillstyrkan full och
tacksam ansvarsfrihet för föregående förvaltningsår.
3) Den sedan sammanträdet den 23 oktober 1908 uppskjutna dis
kussionen med anledning af professor O. Pettersson’® föredrag »Några
tankar om patent väsendet» inleddes nu, emedan hr Pettersson var
hindrad att närvara, af ingeniör C. J. Lundström.
Efter att hafva lämnat ett kort referat af föredraget anmärkte
inledaren, att detta innehåller en hel del sanningar och ett nytt uppslag
för botande af onekligen förefintliga missförhållanden. Sannt är, att
uppfinnaren i allmänhet ej är skickad att tillvarataga sin uppfinnings
intressen ute i samhällslifvet och att han oftast går miste om lönen för
sina uppfinningar. I fråga om Auerpatentet kunde han ej dela
författarens mening; många, kanske de flesta, uppfinningar röra sig med
längesedan bekanta förhållanden, Marconis trådlösa telegrafi t. ex.
begagnar sig af en relä, som uppfunnits af svensken Eosenschöld på
1820-talet. Hvarje förbättring bör hälsas som en värdefull uppfinning.
Professor Pettersson’s förslag går ut på att hvarje uppfinning skulle
få af hvem som helst användas, och att uppfinnaren skulle såsom lön
för sin möda blott erhålla den extra vinst som en fabrik, som använder
uppfinningen, eventuellt skördar på grund af denna uppfinning.
Reali-seradt i praktiken skulle detta förslag leda till, att uppfinnaresläktet doge
ut. Meningarne kunna visserligen vara delade, huruvida detta, vore någon
större olycka, men helt säkert skulle det fördröja utvecklingen på alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
