Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
industriens områden. Det är just hoppet orn en större vinst såsom lo»
för mödan, som drifver de flesta uppfinnare, »noden är uppfinningarnas
moder». Huru skulle nu förslaget té sig i praktiken? Man behöfver
blott se på karbid till verkningen, som i flera länder ej fick patentskydd.
I de länder, hvarest patentskydd finnes, har karbidtillverkningen
kunnat hålla jämna steg med konsumen och städse varit en vinstgifvande
affär. I de länder, hvarest sådant skydd icke fanns, dröjde det icke,
förrän en ruinerande öfverproduktion uppstod till stor skada lör
industrien. Numera har genom öfverenskommelser mellan fabrikerna detta
missförhållande ändrats till det bättre, men icke skulle härvidlag en
uppfinnare kunnat få något för sin uppfinning af fabriker, som gå med
förlust. De senare årens vinst kan enbart tillskrifvas en god affärsledning.,
Uppfinnarne skulle få stora svårigheter att få in sin metod på en fabrik>
då ju hvem som helst kunde tillägna sig densamma, men efterhand
skulle konkurrensen blifva alldeles ruinerande, och vinsten för fabrikerna
ingen, medan allmänheten finge varan till underpris. De sakkunnige
enligt förslaget kunde just ej beräkna någon vinst af uppfinningen, och
uppfinnarens ersättning blefve ingen. Läge, arbetskraft, ledning m. m.,
spela en större roll för fabrikens ekonomi än uppfinningar. Huru skulle
man belöna en metod för borttagande af lukten från sulfatfabriker?
Konkurrensen mellan olika fabriker i afseende på billiga metoder
och förbättringar och nyheter skulle upphöra; den skulle blott gå ut på
att nedpressa kostnader för arbete, material och försäljning. Utan
uppmuntran från industrien och allmänheten inga uppfinningar.
Det måste finnas utsikt att återfå experimentkostnaden samt
dessutom vinstchanser, ty eljest blir uppfinnareverksamheten ett vetenskapligt
arbete, hvars resultat synnerligen långsamt kommer industrien tillgodo.
Om också enligt inledarens mening uppfinnareverksamheten ej kan*
befordras genom förslaget, så kan den dock främjas genom andra medel.
Sålunda borde de årligen återkommande patentafgifterna bortfalla. Bättre
vore endera en högre afgift en gång for alla såsom förhållandet är i
Nordamerikas förenta stater, eller också att man följer Kanadas exempel,,
hvarest en lägre afgift betalas vid patentansökningens inlämnande, och
först efter sjette året har man att betala en ny afgift och slutligen ea
tredje högre afgift efter 12:te året. Patenttiden är där 18 år.
En annan förändring i vår patentlagstiftning vore synnerligen
önskvärd, och det vore att sådana bestämmelser infördes, att vissheten om
ett beviljadt patent vore ostridig. Nu kan när som helst under
patenttiden process väckas om patentets upphäfvande, och dessa
processer-drabba alltid de värdefullare patenten. Det råder ett
osäkerhetsförhållande, som kan vara olidligt för en patentinnehafvare. Har ett patent
haft gällands kraft i tre eller högst fem år utan något bestridande, borde
icke därefter någon process med yrkande på patentets upphäfvande få
väckas. Vidare borde en öfverlåtelse af ett patent såväl registreras som,
äfven antecknas på patentbrefvet, för att öfverlåtelsen skulle vara laglig..
Möjlighet bör äfven finnas för hvem som helst att mot licens få utöfva
ett patent, och kunde storleken af royal ty n i händelse af bristande
öfverenskommelse bestämmas af sakkunnig skiljedom. Slutligen borde en byrå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
