Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
eller ett utskott finnas, som pröfvar patent och söker förmedla
förbindelsen mellan uppfinnaren och kapitalisten; många onödiga patent och
uppfinningar skulle då slopas i sin linda till fördel för alla parter. En
sådan byrå skulle också kunna fungera som uppfinnarebörs.
Ingeniör H. Albihn framhöll, att förslaget mera tillgodosåge
allmänhetens än uppfinnarnes intressen. Man borde dock icke förglömma, att
allmänheten står i stor tacksamhetsskuld till uppfinnarne. Om allt
patentskydd försvunne, så skulle också den industriella utvecklingen hämmas,
enär kapital för de många gånger dyrbara experimenten aldrig skulle
vedervågas. Det är just monopolet och vissheten om att kunna under
detsammas skydd återvinna gjorda kapitalutlägg, som göra de dyrbara
experimenten möjliga. Att t. ex. Le Blanc ej lyckades, torde berott
just på frånvaron af patentskydd. En del af de af förslagsställaren
framdragna fördelarna äro endast skenbara. T. ex. granskningsarbetet
rörande uppfinningens nyhet, som naturligtvis aldrig kunde slopas, utan
möjligen blott uppträda i en annan form. Ej heller kan, såsom
förslagsställaren påpekat, priset å en patenterad artikel sättas hur högt som helst,
enär priset alltid bestämmes af å ena sidan tillgång och efterfrågan, å
andra sidan den besparing i ena eller andra riktningen, som genom
uppfinningen vinnas. Ej heller kan, såsom förslagsställaren trott,
uppfinnarne lösgöras från allt beroende af finansmän och bolag, enär vid
inträdande stridigheter rörande den fixerade ersättningen den med större
•ekonomiska resurser utrustade har största utsikterna att vinna.
Orn konkurrensen å en nyuppfunnen artikel blefve allmän, skulle
såväl industrien som uppfinnarne förlora härpå och endast allmänheten
skulle vinna genom de låga priserna.
D:r Setterberg instämde med inledaren, hoppet om stor vinst är
en sporre. Uppfinnareföreningen har aldrig tänkt sig en ekonomisk hjälp
från statens sida men väl ett bättre patentskydd och en internationell
öfverenskommelse, så att ett patent samtidigt erkännes i flera länder.
Auer-Ijusen äro numera allmänhetens egendom, och förr eller senare blir hvarje
•uppfinning allmänhetens; några år förr eller senare betyda härvid ingenting.
Af egen erfarenhet visste han, att patent här kosta betydande summor.
Ingeniör J. Ohlsson förundrade sig öfver att ett dylikt förslag
kommit från ett annars så skyddsvänligt håll. Det vore genomgående
opraktiskt ur både uppfinnarnes, industriens och allmänhetens synpunkter.
Opponerade sig mot prof. Petterssons uttalade tanke om frånvaron af
uppfinnaregåfva hos kvinnor.
Ingeniör J. Landin kunde väl förstå den tankegång, som legat till
grund för förslaget; enligt författarens eget medgifvande hade det en
statssocialistisk tendens, men, som denna ej i föreliggande fråga
harmonierar med nutidens uppfattning vore förslaget nu ej realiserbart.
Dock kan man vara med orn, att en uppfinnare allt som oftast har svårt
att taga sig fram och kan behöfva understöd, något som kunde ske genom
en institution med statsanslag eller ock genom en privat stiftelse af samma
natur som Nobelstiftelsen. I afseende på patentlagstiftning har
Uppfinnareföreningen arbetat därpå hardtnära till öfvermätt. Var i motsats till
lir Ohlsson anhängare af produktpatent, lika berättigade som satt-patent.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
