Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Den råa träsyran, som i utlandet erhålles vid torrdestillation af torr
löf ved, håller 8 å 10 X ättiksyra. Densamma underkastas destillation,
hvarvid man vanligen låter ångorna passera genom kalkmjölk för
ättiksyrans absorption, medan träsprit- och vattenångor gå vidare till
kondensatorn. Ur den så erhållna acetatlösningen fås acetatet genom
in-dunstning och torkning, och ur träspritkondensatet fås träspriten genom
fraktionerad destillation. Det vatten, som finns i veden, måste enligt
detta förfarande alltså icke mindre än tre gånger öfverföras i .årigform
och sådant kostar, som bekant, bränsle.
Uti J. A. 1908, 323 säger S.: »Man har vid Domnarfvet redan
från början insett, att träsyrans tillgodogörande vid barrvedskolningen ej
vore att tänka på med för löfvedskolningen använda system . . . Genom
anläggningens storlek, billig kraft, billigt bränsle och ändamålsenliga
metoder, hvilka senare äro värda allt erkännande, har tillvaratagandet
af en mycket utspädd träsyra möjliggjorts vid Domnarfvet.» *)
Som de vid Domnarfvet af Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag
tillämpade metoderna icke torde vara allmännare kända, och som
desamma möjligen kunna påräkna intresse äfven utom kolningskemisternas
krets, så skall här en öfversikt öfver desamma lämnas.
Det tekniska problem, som vid Domnarfvet förelåg till lösning, var
i korthet följande: ur röken från de befintliga kolugnarne skulle med
ekonomisk vinst ättiksyra, träsprit och tjära tillvaratagas.
Kolugnarne, åtta stycken Ljungbergs-ugnar,2) omfatta tillsammans
54 afdelningar med en sammanlagd rymd af 8,276 m3. Hvarje afdelning
är i och för sig en Schwartz-ugn. Den har två eldstäder, från hvilka
lågan resp. de heta förbränningsgaserna slå direkt in på kolveden nedtill
vid rummets ena sida, passera vedmassan och afledas, nu blandade med
torrdestillationsprodukter, äfvenledes nedtill, men vid rummets andra
sida.3) Någon tycker kanske, att detta är ett mycket dåligt sätt att
torrdestillera, ty det tar väl eld i kolveden. Jå, nog brinner närmast
eldstaden någon liten del kolved upp, men sedan är det insläppta syret
förbrukadt, och torrdestillationen fortgår i en ström af heta indifferenta
gaser ganska tillfredsställande, om också icke fullt lika bra som i en
retort med yttre eldning. På detta sätt kommer allt värme vedtorkningen
resp. kolningen till godo, hvilket alldeles icke är fallet vid retorten, och
detta fullständiga utnyttjande af värmet är en fördel af så stor betydelse,
att man därför kan finna sig uti att offra någon del af biprodukterna.
Att någon liten del kolved brinner upp, gör intet, ty i eldstaden eldas
också med samma sorts ved. För kolningen måste en viss kvantitet ved
förbrännas och det är alldeles likgiltigt, om denna ved ligger på eldstadens
rost eller strax ofvanför i kolningsrummet.
Gasutloppen från ugnens samtliga afdelningar stå i afstängbar
förbindelse med en gemensam kanal i ugnens botten och från denna kanal
leder från hvarje ugn ett trärör till den för alla åtta ugnarne gemen-
J) Jfr äfven J. A. bihanget 1908, 798 o. 1909, 55.
2) J. A. 1897,311 och 1908,304—339.
3) Innan man började tillvarataga biprodukter, leddes gaserna från den ena
afdelningen in uti den andras eldstad, men nu gå de direkt till kondensationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
