Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
gulnat och blifvit skört. Att detta är hartslimmets fel torde dock därmed
ej vara bevisadt, ty försämringen hos papperet kunde äfven ha sin orsak
i andra omständigheter, såsom oändamålsenlig förvaring eller underhaltigt
eller olämpligt material i öfrigt, och kunde den därför äfven ha
framträdt, om papperet varit djurlimmadt. — Det finnes dock vissa skäl för
att tro, att ej hvarje slags limning, det må vara anirnalisk eller
vegetabilisk, är utan inverkan på papperets hållbarhet, men skulle det föra
för långt att i detta sammanhang därpå närmare ingå.
Trädestillation och kolning.
Af Ernst Larsson.
Under denna rubrik har förf. förut uti denna tidskrift lämnat en
kort öfversikt.1)
Billigare träkol är ett trängande behof för vårt lands järnproducenter,
om det välkända svenska järnet skall kunna behålla sin plats på
världsmarknaden. Med anledning af detta behof tillsatte Jernkontoret år 1902
en kommitté för utredning angående en rationellare kolning än i milor.
Denna adjungerade samma år med sig ingeniör Hilding Bergström för
verkställande af de tekniska undersökningarne. I denna egenskap, och
sedan han ett par år därefter tillträdde den nyinrättade posten såsom
Jernkontorets kolningsingeniör, har B. uti en stor mängd uppsatser och
föredrag meddelat värdefulla iakttagelser från sina undersökningar och
studieresor både i in- och utlandet.2)
Uti J. A. 1905, 632, yttrar jB: »Det torde kunna sägas, att vi för
närvarande, hvad barrvedskolningen beträffar, hafva mest att lära inom
vårt eget land.»
I utlandet kolas nämligen nästan uteslutande löfved, hvilken ger
ungefår dubbelt så mycket ättiksyra och träsprit, som den i vårt land
nästan uteslutande ifrågakommande barrveden. Den omständigheten, att
man här mestadels nödgas kola veden otorkad, gör, att destillatet, den
råa träsyran, blir ännu fattigare och vattenhaltigare. Den håller stundom
ända till 7 gånger så mycket vatten, som den vid löfvedskolning erhållna.
1) Sv. Kem. Tidskr. 1904, 30; jfr. äfven 1907,98.
2) Jernkontorets Annaler 1904,207 o. 340: Om kolning af barrved; 1905, esi:
Kolning af trä i Tyskland och Österrike-Ungern; 1905, 679: Kolning af barrved i
Amerikas Förenta Stater; 1906,796: Tjänsteberättelse; bihanget 1906, 9o: Rön ang.
ugnskolningen inom landet; bih. 1906, 219 o. 518: Om ugnskolning; bih. 1906, 567;
Grynighet hos trätjära; 1907,617, Tjänsteberättelse; bih., 1907,33 o. 283:
Terpentinolja (öfverhettnings inverkan etc.); 1908, 90: Oljor från kolning af barrved; 1908,304:
Kolugnar af olika konstruktioner samt vid desamma erhållna olika biprodukters
kvantitet och värde; 1908,376,3840.396: Uguskol; 1908, 524, Tjänsteberättelse; bih.
1908,19: Torfkolning; bih., 1908,71: Kolning af alved; bih., 1908, 158: Orn
tillvaratagande af träsprit ur träsyra; bih., 1908, 297: Acetaldehyd i träsprit; bih., 1908, 570
o. 649: Biprodukter vid framställning af natroncellulosa; bih., 1908, 729: Svensk
terpentinolja; bih., 1908, 798: Laboratorieförsök med acetatframställning vid kolning
af barrved; bih., 1909, 55: Acetattorkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
