- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjuguförsta årgången. 1909 /
96

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

Framställning af luktämnen.

För några år sedan ^1906) refererades i Svensk Kemisk Tidskrift
en uppsats af d:r Ehrlich i Berlin om finkeloljas bildning. Häraf
framgick, att finkeloljan bildas af de vid ägghviteämnenas spaltning
uppkomna aminosyrorna; så t. ex. bildas vid jäsning af en sockerlösning,
hvartill man satt _ leucin eller amidokapronsyra, både etylalkohol och
amylalkohol, den senare ur amidosyran. Jästen afskiljer nämligen en
amidogrupp ur amidosyran och ersätter den, förmedelst ett hydratiserande
f er men t, med en hydroxylgrupp. Man får på detta sätt en oxikar
bon-syra: (CH3)2CH.CH2CHOH.C02H, som vid fortsatt jäsning afspaltar en
C02-grupp och ger (CH3)2CH. CH2CH2OH = isoamylalkohol.

Genom tillsats af leucin i passande mängd till en jäsande
sockerlösning kan man få huru mycket amylalkohol som helst.

Samme Ehrlich har också funnit, att jästen är i stånd att
omvandla aromatiska aminokarbonsyror i motsvarande alkoholer, t. ex.
fenylamidoättiksyra C6H5CH2NH2C02H i benzylalkohol C6H5CH2OH.

Man bringar dylika aromatiska amidokarbonsyror ensamma eller i
blandning i en sockerlösning, som genom inverkan af jäst sättes i
jäsning. Det uppstår då dels den mot aminosyran svarande aromatiska
alkoholen, dels etylalkohol. Eller också uppstår en blandning af alkoholer och
motsvarande aldehyder; detta för den händelse, att man använder vanlig
brännerijäst. Användes däremot andra jästraser eller -svampar, i synnerhet
sådana som kunna åstadkomma esterbildning, så kan man genast erhålla
syreestrar och acetaler (föreningar mellan aldehyder och alkoholer). Sådana
jästraser äro t. ex. vinjästen, apiculatusjästen m. fi. Förjäsningen tillgår
på vanligt sätt, blott att man söker iakttaga de bästa villkoren för den
använda jästrasens utveckling. Genom fraktionerad destillation kan man
sedan afskilja det alstrade luktämnet. (Ur Zeitschrift fur Spiritusindustrie
1909, 103). Å. G. E.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1909/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free