Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undervisning. Vidare framhålles, som orsak till att tekniska högskolor eljest
egentligen först uppkommo under 1800-talet, att det är »naturligt, att
praktikens män skulle hafva svårt att medgifva nödvändigheten af en
fullkomligare teknisk undervisning förr, än den konkurrens, som under
det förflutna århundradet gjorde sig allt mera gällande inom industrien,
otvetydigt visat den vetenskapliga teknikens öfverlägsenhet öfver de
enklare metoder, som förut varit tillräckliga».
Enligt hvad kommittéen påpekar, måste ända till tiden före
1880-talet den tekniska högskolan med afseende på lärarekrafter och
undervisningsmateriel, med hänsyn till landets dåvarande industri, sägas ha
motsvarat alla rimliga fordringar på den högre tekniska undervisningen
i vårt land. Under den mansålder, som sedan dess förflutit, har
emellertid industrien vunnit en storartad utveckling, och vi nödgas erkänna,
att inom de allra flesta fackriktningar den högre tekniska undervisningen
icke följt med industriens växande fordringar. »Och dock måste med
hänsyn till den ståndpunkt landet redan intager i industriellt afseende
och i betraktande af industriens växande betydelse för landets ekonomi,
det vara en lifsfråga för detsamma, att den högsta tekniska
undervisningen hålles i jämnhöjd med den moderna teknikens fordringar och
att den må kunna lämna lika goda resultat som utlandets läroanstalter
med motsvarande uppgift.»
»De ökade fordringar, som de sista årtiondena ställt på den högre
tekniska undervisningen, gälla icke blott undervisningens omfång och
planläggning, utan äfven och framför allt de materiella hjälpmedel, som
för dess framgångsrika bedrifvande äro af nöden.»
Såsom brist i undervisningens planläggning framhåller kommittéen
i första hand, att ej tillräckligt stor vikt lägges vid de ekonomiska,
synpunkterna.
Detta skulle föredraganden vilja tillåta sig att ytterligare understryka.
Natriumkarbonat kan framställas på väl 1,000 olika sätt; om icke desto
mindre kemiens adepter ha att inlära en eller två speciella, ganska
komplicerade framställningsmetoder, som knappast äro typiska for kemiskt
arbete, så sker detta uteslutande därför, att dessa metoder användas
såsom varande billigare än öfriga, enklare metoder; först när den
ekonomiska synpunkten kommer med, får man det verkliga motivet till eljest
underliga framställningsprocesser, och förr än detta sker kan
undervisningen ej sägas vara rationell. Detta torde mer eller mindre gälla för
all liknande undervisning i kemi och förtjänar naturligtvis alldeles
särskildt beaktande, i mångfaldiga afseenden, vid ingeniörs- och
arkitektsutbildningen.
Merkantila, juridiska och administrativa ämnen anbefallas af
kommittéen i vidsträcktare mån än hittills, och undervisning i »industriell
ekonomi och statskunskap» har tänkts böra bli obligatorisk för nästan
alla fackskolor.
Kommittéen gör vidare gällande, att fordringarna på praktik före
utträdet ur högskolan bör höjas från 3 till 6 månader; däremot skulle
fordran på en längre tids praktik före inträdandet icke kunna uppväga
den däraf resulterande förlängningen af studietiden. Professor Klason
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
