Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
vissa regelbundenheter i atom vikternas på samma gång orege] bundna
och regelbundna serie och uppställer den frågan: hvarför äro
atomvikterna af inånga elementer multipler af syrets? Medelst den enkla
hypotesen, att multipler af massan af ett bestämdt antal elektroner
läggas till eller dragas ifrån atom vikten, uttryckt i hela tal, kommer han
till en nästan absolut öfverensstämmelse mellan de bäst kända
atomvikterna och de af honom beräknade talen. Från denna synpunkt kan man
nästan säga, att, om elektroner till bestämdt antal kunde läggas till eller
dragas ifrån elementemas atomer, så skulle metallförvandling därmed
vara möjlig.
I korthet kunna skälen till denna möjlighet angifvas så:
1. När en eller flera elektroner läggas till eller dragas ifrån en
atom af ett element och atomen därigenom förvandlas till en jon, så
förändras också fullständigt elementets egenskaper.
2. Det är säkert bevisadt, att vissa elementer, de s. k. radioaktiva,
förlora elektroner och därigenom förvandlas till andra former af materia,
hvilka med samma rätt böra kallas elementer.
3. Många om icke alla elementer förlora under inverkan af
ultraviolett ljus elektroner, men därmed är likväl icke bevisadt, att de öfvergå
till andra elementära former af materia.
4. Verkan af kemisk förändring visar sig vanligen i vinst eller
förlust af energi, och man har skäl antaga, att öfvergången från en
elementär form af materia till en annan åtföljes af en ovanligt stor vinst
eller förlust af energi, ty det är kändt att radiums sönderfallande
sammanfaller med en enorm förlust af sådan. Dessutom förekommer denna
energi i högeligen koncentrerad form; mycken energi innehålles i en liten
volym eller liten massa, hvilket är detsamma, när ordet begagnas i
betydelsen af kvantitet materia.
5. Det synes, som om den i viss inan oregelbundna
regelbundenheten hos atomviktstalen kan förklaras med hypotesen, att addition eller
subtraktion af bestämda elektrongrupper är orsaken till afvikelsen från en
fullkomligt regelbunden serie.
Hvad som här ofvan l—5 blifvit anfördt kan egentligen blott
betraktas såsom starka skäl för fortsatta undersökningar, och förf, redogör
för de försök till metallförvandling, som hittills blifvit utförda.
Radiumemanationens omvandling till helium har upptäckts af förf.
och Soddy, en upptäckt som blifvit till fullo bekräftad. Emedan vid
denna omvandling energi utvecklas i dess mest koncentrerade form och
emanationen är löslig i vatten, så undersöktes verkan af emanationen
på en lösning af kopparsulfat och -nitrat. Fyra försök utfördes och
samtidigt blindförsök till jämförelse, hvilka senare ej innehöllo någon
emanation. Vid hvarje försök erhölls en större återstod med än utan
emanation, och återstoden från emanationsförsöket gaf i spektroskopet ett
spår litium, hvilket ej var fallet med blindförsöket. Detta försök har
sedermera upprepats af fru Curie och fröken Gleditsck med användning
af platinakärl i stället för glaskärl, och de kunde ej erhålla något spår
af litium. Under sådana förhållanden kan frågan om koppars
omvandling; till litium ej anses vara till fullo afgjord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
