Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14T
dubbelt. Den tid, som åtgick för inaskning af ett 10 cm;s filter var
densamma i kvarts- och platinadeglar eller 3 minuter, men kvartsdegeln
behöfde 10 minuter för att svalna, medan platinadegeln blott behöfde 3;
Lysande låga sotar en platina- men ej en kvartsdegel. För vattenanalyser
äro kvartsskålar mycket lämpliga. Vid samtidig afdunstning af samma
mängd vatten eller 65 gr. behöfdes vid en platinaskål 55 och vid en kvarts,
skål 85 minuter.
En olägenhet hos fabriksgjordt kvartsglas är dess ogenomskinlighet,
hvilken, som förut nämnts, beror på små luftblåsor. Tvenne amerikanare
Dcay och Shephard hafva i Science publicerat en afhandling öfver försök
att få kvartsglaset genomskinligt. Kvartssanden smältes i en till
motståndsugn anordnad tunn grafitdegel, och denna var innesluten i en stor
stålbomb, som var så anordnad, att luft till 30—40 atmosfärers tryck
kunde pressas in. Efter olika variationer af törsöksbetingelserna befanns
det, att följande arbetssätt ledde till godt resultat. Kvartsen smältes
hastigt genom upphettning till öfver 2000°. Härvid började den
förgasas, och kiselsyregasen trängde undan luften mellan kvartskornen.
Sedan påsläpptes komprimerad luft, så att trycket blef öfver 35 atmosfärer
och därpå fick ugnen stå i flera timmar, hvarjämte temperaturen fick
något sjunka, till omkring 1800°. Härvid flöt kvartsen ihop utan att
angripa grafiten. På detta sätt erhöllos ganska stora stycken med få
luftblåsor, ungefär 2 ä 3 pr. cm3.
En af kvartsglasets förnämsta egenskaper är dess svårsmälthet, men
man har funnit, att om det under längre tid utsättes för höga
temperaturer, så blir det sprödt och ändrar natur. Detta beror på en
kristal-lografisk omvandling. Rörande detta spörsmål ha nyssnämnda författare
offentliggjort en undersökning i Journal af American Chemical Society.
De undersökte systemet kristalliserad kvarts (hexagonal), tridymit
(rombisk) samt amorf kiselsyra, och deras resultat kunna sammanfattas
sålunda:
Då materialet är finfördeladt sker omvandligen (till tridymit) hastigare,
än då det förekommer i större stycken. Försök att omvandla kvarts till;
tridymit lyckades vid så låg temperatur som 1100°. Hela bergkristaller;
visade efter sex timmars upphettning till 1400° ingen förändring, medan
kvartspulver omvandlades fullständigt på 3 å 4 timmar. Pulveriserad
kvarts och fälld kiselsyra omvandlades till tridymit efter att någon tid’
ha upphettats öfver 1000°, hvarvid fälld kiselsyra omvandlades hastigare
än pulver af smält kvarts. Omvandlingshastigheten är i hög grad
beroende af kornstorleken, men det erbjuder ingen svårighet att vid högre
temperaturer omvandla stora kvartsglasblock. Om pulver af smält kvarts
en månads tid upphettas till 900°, öfvergår det ej till tridymit.
Bergkristall omvandlas öfver 800°, men återbildning från tridymit till
hexagonal kvarts sker vid 750°.
Alldenstund denna kvartsglasets afglasning är af största vikt att få
utredd för dess praktiska användning, har en engelsk fabrik låtit utföra
en omfattande undersökning vid »National Physical Laboratory», London.
Härvid gjordes bestämning af tvärbrottbelastningen för
böjningshållfasthet hos serier prof, som viss tid upphettades till vissa bestämda tern-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
