Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
Brännvin af maniokarot.
Af Å. G. E.
I de tropiska länderna förekommer en buskväxt, Manihot utilissima,.
hvars rot kallas maniokarot. Den är mycket lätt att odla; buskens
stjälk skäres i stycken på 30 cm. längd, som nedläggas i jorden och
skjuta knoppar efter 2 å 3 veckor samt därefter växa så fort, att man
redan efter 7 månader kan börja skörda rotknölarna. Dessa tillväxa
immerfort så att man kan skatta samma planta oafbrutet under flera
månader. Rotknölarna nå en längd af ända till 50 cm. och innehålla
mycket stärkelse och en mjölksaft, som håller något blåsyra och därför
är mycket giftig. Vid torkning, kokning eller röstning försvinner
emellertid giftigheten fullständigt, och roten kan då med fördel användas
till föda för människor och djur, hvilket också länge skett i dess hemland.
På senare åren har roten också exporterats till Europa och har i
år äfven nått Sverige.
I soltorkadt tillstånd håller den öfver 80 % stärkelse, och det är i
denna form den kommer hit.
Naturligtvis har en så stärkelsehaltig vara stor framtid inom
brännvins- och stärkelseindustrien, om priset ej ställer sig för högt. Med
afseende härpå må nämnas, att maniokan under våren kostade 12 å 14
kr. per deciton, men nu på hösten lär utbjudas till 8,73 i svensk hamn.
I brännerierna bearbetas den torra roten på det sättet, att den först
söndermales till ett tämligen groft mjöl och därefter kokas i en
Henze-kokare under högt tryck och behandlas ungefär som majs. Jäsningen
är afslutad på 60 timmar. Utbytet af brännvin är mycket stort och
smaken på brännvinet god och bättre än majsbrännvinets.
Dranken efter maniokabrännvin har ungefär samma fodervärde som
potatisdrank.
Hvad det ekonomiska resultatet af maniokabrännvin angår, har
man här i landet redan kommit underfund med, att 100 kg. manioka
ge snarare öfver än under 80 liter af 50 %; 100 kg. potatis gifva
omkring 20 liter. Förra året torde priset på bränneripotatisen hafva varit
2 å 2: 50 kr. per hektoliter motsvarande 3 å 3: 75 per 100 kg. 20
liter potatisbrännvin kostade således i materialpris 3 å 3: 75 kr. eller
per liter 15 å 19 öre. Manioka kostar 8,73 eller, låt vara, 9 kr. per 100
kg. = 80 liter, eller l liter maniokabrännvin har ett materialpris af
omkring 11 Va öre; d. v. s., för att potatis skall kunna täfla med manioka
få 100 kg. potatis ej kosta mer än 2 kr. 25 öre eller ungefår l kr. 50 öre
per hl., ett pris, hvartill potatisen säkerligen numera ej kan säj as här i
landet. Vid förestående .beräkningar har ej tagits hänsyn till malt och
jäst, hvilka torde stal:a sig lika i båda fallen.
Ett annat material, som också kommit till användning för
brännvinsbränning, är torkad potatis eller s. k. potatisflingor, hvilka hålla
omkring 80 % stärkelse och i Tyskland vid normala potatispris kosta
omkring 10 mk per 100 kg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
