Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
Det första neutralisationsämne, tanken faller på, är naturligtvis
kalksten, då den är billig, bildar olösliga salter etc. Detta har också användts
redan år 1891, hvilket A. Mitscherlich anger i sitt tyska patent N:o 72161,
som afser att af sulfitaf f allslut framställa sprit.
... Som luten, om jästen skall kunna lefva i densamma, måste innehålla
svafvel, fosfor, kalium, magnesium, järn och kiselsyra, använder jag för
neutralisation af luten s. k. »mesa», en affallsprodukt från
»sulfatfabrikationen», hvilken jämte Ca-karbonat innehåller svafvel, fosfor, kalium,
magnesium, järn och kiselsyra. Efter neutralisering med »mesa» innehåller
luten näringsämnen för jästen, hvilka motsvara ungefär 1/1 af de
näringsämnen, jästen behöfver.
Genom att använda »mesa» icke blott neutraliseras sålunda luten,
utan densamma tillföres äfven för jästen nödiga näringsämnen.
Vid neutralisationen återvinnes äfven kalk och svafvel i form af
Ca-monosulfit, användbart för framställning af ny sulfitsyra.
Ca-monosulfit > löser sig nämligen i svavelsyrlighet och bildar
Ca-bisulfit.
Sedan nu gif t erna aflägsnats ur luten, prepareras den ytterligare för
den efterkommande jäsningen på särskildt sätt i och för tillsats af syre
och afkylning till en temp., lämplig för jäsning.
Efter dessa processer är luten fortfarande af sådan beskaffenhet, att
en ekonomisk utvinning af alkohol ur densamma är otänkbar, ty
genom »mesan» tillföras ej tillräckliga kvantiteter näringsämnen för jästen.
Den kvantitet, som ytterligare behöfves, kan man tillsätta t. ex. i form af
näringsvätska, bestående af oorg. salter, t. ex. Laurents näringsvätska
bestående af
surt kaliumfosfat
magnesiumsulfat
ammoniumsulfat
Det skulle naturligtvis aldrig löna sig att för hvarje jäsning tillsätta
en sådan näringsvätska, hvarför min metod afser att på ett enkelt sätt
återvinna näringsämnena i och för upprepad användning.
Som bekant förökar sig jästen vid jäsningen 10—15 gånger och upptar
de tillförda näringsämnena. Återvinningen af näringsämnena sker helt
enkelt vid min metod på så sätt, att af den vid föregående jäsning bildade
jästen, Yi o af jästen, den kraf tigaste, användes som påsläppningsjäst för nästa
jäsning och återstoden 9/10 tages till vara och öfverföres genom en särskild
process till näringsvätska, som användes vid en efterkommande jäsning.
Det uppstår naturligtvis alltid förlust af näringsämnen, men denna
täckes genom den kvantitet näringsämnen, som tillföres luten genom
mesan.
Genom att preparera luten på ofvannämndt sätt och använda en
lämplig jästsvamp, kan man åstadkomma en ytterst kraftig och fullständig
jäsning utan större omkostnader.
En sådan jästlut innehåller ända till l,is vol. % alkohol, hvilken på
vanligt sätt af destilleras i en destillationsapparat.
Per ton cellulosa bildas c:a 8,3 m3 affallslut, men hela denna kvantitet
kan man naturligtvis inte räkna med vid spritframställning, ty en del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
