Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Ca-bisulfit) på cellulosa under tryck, hafva för sulfitkokningen ett speciellt
intresse, hvarför jag vill närmare redogöra för desamma.
Vid hvarje försök användes 5 gr. ren cellulosa och 25 cm3 syra.
Försöken utfördes i slutet glasrör, som i ett oljebad uppvärmdes till den önskade
temperaturen. Oljebadet bestod af en tämligen hög cylinder försedd med
två silbottnar och termometer.
Följande tabeller visa resultaten:
Cellulosans behandling med S02 under tryck.
Försökserien I.
Tid och temp. konstanta.
Tid 6 timmar.
Temp. 140° C.
Försökserien II.
Tid och temp. konstanta.
Tid 7 timmar.
Temp. 140° C,
Försöksserien I.
Försöksserien II.
N:0
Syran \ 0/
.._ . ...... _ ............ ._ ....... _____ } /o
o/ ; o/ j socker
fri SOJ CaO. af cel1-
i i
L II. III.
j !
1.00 i 0.7 2.66 0-64 3.14 : 2.46
0.33 0.41 0.58
Syran
Q/ 1
_______ . ___
/O
N:o
°/
°/
socker
7o
fri S02
GaO.
af cell.
T
1.60
0.70
0.6
II.
3.14
2.46
0.9
III.
3.84
0.56
0.99
Försöken visa, att mängden bildadt socker tilltager, allt efter som
syran blir starkare och reaktionstiden ökas. Detta gäller, tills ett visst
maximum uppnåtts.
Som de jäsbara sockerarterna i luten motsvara 11 % af cellulosan,
men ofvanstående försök visa, att knappt l % af cellulosan öfvergår till
drufsocker medelst S02> skulle enligt detta de jäsbara sockerarterna i
sulfit-aff allsluten icke härröra från cellulosan i veden.
Jag gjorde ytterligare ett prof, där syrans styrka, tid och temp.
öfverensstämde i det allra närmaste med desamma vid sulfitkokningen, men
det oaktadt öfvergick vid detta försök endast 1,25 % af cellulosan till socker.
För att erhålla någon klarhet öfver förhållandet vid sulfitkokningen,
tog jag under ett koks gång hvarje timme ett prof på luten och undersökte
denna.
För att öfver hufvud taget någon jäsning skall kunna äga rum, måste
man naturligtvis först aflägsna alla ämnen i luten, som äro gifter för
jästsvampen, sedan afkyla luten till en temp. lämplig för jäsning och tillföra
nödigt syre. Vidare måste jästsvampen ha något att lefva af; därför måste
man tillföra luten för jästen lämpliga näringsämnen, och slutligen måste
man skaffa sig en kraftig, för detta ändamål kultiverad jästsvamp.
Att Svafvelsyrligheten är ett starkt gift, är en sedan gammalt känd sak,
hvarför densamma först och främst måste bortskaffas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
