Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
nare »Vorlesungen iiber Naturphilosophie» (1902). Flertalet filosofer synas
ha föga sympati för Ostwalds filosofiska teorier, åtskilliga ha likväl ägnat
dem bifall — så t. ex. Vitalis Norström i »Naturkunskapens själf besinning»
och f. d. prof. Stein vid Berns universitet
Ostwald författade alltjämt ett stort antal utmärkta hand- och
läroböcker, såsom »Elektrochemie» (1896), »Grundlinien der anorganischen
Chemie» (1900), »Die wissenschaftlichen Grundlagen der analytischen Chemie»
(1901) »Schule der Chemie» (1903—4) öfvers, på svenska af Hollender (I
kemiens förgårdar 1904—5) och åtskilliga nya arbeten af experimentell art
angående katalys, om hvilken företeelse han äfven utgaf ett sammelarbete
(1901). Hans största intresse riktade sig vid denna tid åt ett praktiskt
till-lämpande af de moderna åsikterna och han uppfann ett nytt
reproduktions-sätt, grundadt på katalys och kalladt »katatypi», samt ett katalytiskt
förfaringssätt för framställande af salpetersyra ur ammoniak. För att
genomföra dessa stort anlagda uppfinningar drog han sig 1906 tillbaka från sin
professur i Leipzig, sedan han ett år varit »utbytes-professor» i Amerika
(1905). Han grundade ett privatlaboratorium i Gross-Bothen, något
sydost om Leipzig, där han utfört sina senare experimentella arbeten. Bland
annat har han undersökt måleriets teknik och själf utfört ett stort antal
målningar af olika slag. Sina estetiska åsikter nedlade han i »Malerbriefe»
(1904). Samma år utgaf han sina »Abhandlungen und Vorträge». Bland
senare arbeten af Ostwald, som ådragit sig synnerlig uppmärksamhet, är
hans »Grosse Männer» (1909), hvari han framlägger sina pedagogiska åsikter,
som tillämpas på ett antal exempel, tagna bland naturforskarnes främsta
led. Han har äfven hållit några offentliga tal mot »skol-elände t» (Wider
das Schulelend 1909). Han angriper häri häftigt de i Tyskland brukliga
undervisningsmetoderna och särskildt det starkt öfverdrifna studiet af
klassiska språk, hvilket han anser såsom synnerligen förkastligt. Genom detta
har han ställt sig i harnesk mot de flesta klassiska filologer.
Ostwald är en varm vän af det internationella samförståndet och
arbetade därför ifrigt på införande af esperanto såsom internationellt språk. En
för detta ändamål tillsatt kommité, af hvilken O. var medlem, har
bortarbetat några ofullkomligheter hos esperanto och föreslagit en afart däraf kallad
»ilo» såsom allmänt världsspråk (1909).
Personligen är Ostwald en utomordentligt välvillig man, och de, som
hafva haft glädjen att arbeta tillsammans med eller under honom, beundra i
lika hög grad hans präktiga karaktär som hans snillrika omdöme. Han
kommer otvifvelaktigt att i alla tider stå som en af de allra främsta inom vår tids
vetenskap. O. har många vänner i vårt land, som han besökt 1884, 1907
och 1909. Han är medlem af vetenskapsakademien i Stockholm,
Vetenskapssocieteten i Uppsala och fysiografiska sällskapet i Lund.
Svante Arrhenius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
