Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ö
181
tid ganska olika, äfven vid samma filter, hvarför det är nödvändigt att
genom ofta återkommande bakteriologiska prof kontrollera, hur filtret
funktionerar.
Antalet bakteriearter, som förekomma i ett vatten, är vanligen mycket
stort och det skulle för en praktisk filterkontroll vara en alltför långsam
och äfven obehöflig undersökning, ville man försöka att närmare identifiera
de olika arterna. Man inskränker sig därför till att bestämma vissa klasser
af bakterier, d. v. s. bestämma totalhalten af de bakterier, som under vissa
gifna omständigheter komma till utveckling. Det särskiljes vanligen två
klasser. Sådana, som hufvudsakligen komma till utveckling vid ungefär
20° och sådana, som utveckla sig vid 37°. Bakterierna af den första klassen
äro alltid de till antalet öfvervägande, men då de icke kunna vegetera vid
kroppsvärme, hafva de egentligen endast intresse från filterkon trollsynpunkt.
De vid 37° vegeterande förtjäna däremot en särskild uppmärksamhet, då
däribland kunna förekomma hälsofarliga bakterier. Att pröfva på alla
möjliga sådana skulle ej låta sig göra, hvarför man inskränker sig till att
konstatera, om den s. k. Bacterium coli comm. finnes närvarande.1
Huruvida denna bakterie, som för öfrigt står tyfus-bakterien ganska nära, själf
är hälsofarlig eller ej, lära bakteriologerna ej vara fullt eniga om, men hvad
man med bestämdhet vet är, att den har sin upprinnelse från animaliska
uttömningar, och, där den förekommer är aldrig uteslutet, att icke alla
möjliga hälsofarliga bakterier äfven kunna förekomma liksom omvändt, att
där sådana förekomma är bacterium coli alltid till finnandes.
Vatten-hygienici betrakta honom därför som en indikator på, om ett vatten är att
anse som förorenadt eller ej.
För att visa hur det sagda gestaltar sig i praktiken vill jag som exempel
anföra förhållandet vid det filtrerade och ofiltrerade Årstaviksvattnet.
Bakteriehalten i det senare har växlat inom mycket vida gränser. Det lägsta
under 1908 observerade talet per c. c. var vid 20° c:a 500, det högsta 447,000.
I det filtrerade vattnet har bakterietalet vid samma temperatur legat mellan
14 och 199, dock endast i sällsynta fall öfverstigande 38. Vid 37° har det
växlat mellan 4 och 30. Bacterium coli comm. har endast undantagsvis
kunnat påvisas i så stora prof som 100 c. c. af det filtrerade vattnet, i det
ofiltrerade däremot vanligen redan i en c. c. Stockholms
vattenledningsvatten kan således anses som ett godt vatten, äfven när det ogynnsammaste
fallet, nämligen just Årstaviksvattnet, tages i betraktande. Hos allmänheten
är dock den uppfattningen ganska vanlig, att vattenledningsvattnet är af
sämre beskaffenhet och vill man hafva ett verkligt rent vatten, är man
hänvisad till de kolsyrade läskevattnen. Af denna anledning undersöktes
under år 1907 på stadens vattenverks laboratorium icke mindre än 117
flaskor läskevatten härrörande från 17 Stockholmsfabriker. Redan år 1894,
då man fruktade att koleran skulle komma, undersöktes på samma
laboratorium 8 flaskor vichyvatten från Apotekarnes mineralvattenfabrik och tre
af samma vatten från Nordstjärnans fabrik. Dessa analyser finnas
publicerade i Vattenverkets årsberättelse från samma år. Bakteriehalten låg vid
1 Den s. k. colireaktionen, som härrör från van Eykmann, grundar sig därpå
att Bakterium coli vid 46°, i lämpliga näringssubstrat, utvecklar kolsyra och vätgas.
Samma reaktion ger äfven Paratyfus och åtskilliga andra patogena bakterier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
