Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och för uträkning af de molekulära dimensionerna.1 Medeltalet af Perrins
mätningar är N = 71.1022. Hvarje grammolekyl af en gas har en volym
af 22,400 ccm. (vid 0°och 760 mm. tryck); enligt formel (1) erhålles således
antalet molekyler per ccm. hos en gas vidO° och 760 mm. tryck lika med
n = 3,2.1019. Kvoten mellan molekylarvikten af en substans (massan af
en grammolekyl) och den Avogadroska konstanten är lika med massan af
en molekyl af ämnet. Massan af en molekyl väte är således 1,4.10™24 gram.
En formel af Maxwell anger sambandet mellan den fria väglängden hos en
gas, antalet molekyler per volymsenhet (n) och en molekyls diameter (under
antagande af sfärisk form hos molekylerna). Den fria väglängden kan
beräknas ur gasens viskositet. Då vi nu känna n, kunna vi således beräkna
molekylernas diametrar. Vi erhålla följande resultat: För väte 2.10~8, för
helium 1,7.10~8, för kvicksilfver 2,8.10~8 cm. o. s. v. Slutligen kan man, om
man med J. J. Thomson antager, att elektronernas hela massa är af
elektromagnetisk natur, beräkna deras diametrar. Härvid erhålles värdet 1/3.10~12,
oerhördt mycket mindre än äfven den minsta molekyl.
De försök, som nu beskrifvits, ha bekräftat, att vår uppfattning af
orsaken till den Brown’ska, rörelsen är riktig, och de ha t j anat till uträkning
af åtskilliga molekulära dimensioner. Men det är äfven möjligt att på ett
helt annat sätt, med tillhjälp af den Einstein’ska teorien om den Brown’ska
rörelsen, kunna beräkna dessa kvantiteter. Den af Einstein uppställda
teorien behandlar kornens translatoriska och rotatoriska rörelse. Det är ej
möjligt att mäta ett korns verkliga rörelse. Om dess läge utmärkes med
vissa bestämda tidsmellanrum (10 sek. t. ex.) erhålles en oregelbunden
kurva; utmärkas lägena hvarje sekund, erhålles en liknande komplicerad
kurva, äfven mellan hvarje af de förut utmärkta punkterna o. s. v. Vid
sin teoretiska härledning fäster sig nu Einstein ej vid den utomordentligt
komplicerade kurva, som ett korn verkligen beskrifver; han betraktar i
stället förflyttningen under en viss bestämd tid, räknad i den räta linje,
som förbinder utgångspunkt och slutpunkt. Medelförflyttningen under en
viss tid erhålles genom att taga medeltalet af många direkt observerade
förflyttningar. Genom att införa följande tvenne hypoteser erhålles ett
teoretiskt uttryck för sambandet mellan medelförflyttningen (c) under en
viss tid (r), kornradien (a), vätskans viskositet (b) och den Avogadro’ska
konstanten (N). Dessa två hypoteser äro följande: 1. Stokes’ formel gäller
äfven för korn underkastade den Brown’ska, rörelsen. Denna hypotes har ju
bekräftats af de i det föregående beskrifna undersökningarna. 2.
Hypotesen om energiens lika fördelning: Medelenergien hos ett korn är lika med den
molekulära energien. Einstein erhåller nu följande formel:
2 R.T l . ,
c = r-^r-8.*:a:b....................................(o)
Perrin har verifierat denna formel på följande sätt: Emulsioner med
känd kornstorlek undersöktes och med vissa bestämda tidsmellanrum
utmärktes på ett kvadratpapper, med tillhjälp af mikroskopets
aftecknings-.apparat, lägena af ett antal korn. På detta sätt erhålles medelförflytt-
1 Den första uppskattningen af molekylära dimensioner gjordes år 1835 af
CaucJiy. Se Svensk Kemisk Tidskrift, 1908, sid. 174.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
