Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
själfva minuthandeln förenade afgifter, hvilka ej blott betäcka de direkta
distributionskostnaderna, utan äfven betinga de ofta nog betydande vinster,
som försäljningsbolagen (Göteborgssystemet) öfverlämna till staden,
staten, landstingen och hushållningssällskapen. Försäljningspriset för en liter
varmrenadt brännvin af 50 % har under året 1907—08 sprungit upp
till 1,50 ä 1,75, hvilket blir det pris, som den konsumerande
allmänheten får betala för en vara, som i en grospris ej borde öfverstiga 86
öre. Också blir den till fördelning mellan vederbörande vinsttagare
disponibla summan rätt stor, nämligen för år 1908 nära 12 Ya millioner
kr. till hvilken vi alla, hvar i sin mån, bidraga med hvarje sup, hvarje
glas punsch, konjak eller wisky. Inalles utgjorde alla de afgifter, som
erlades för spritvaror (ej öl) i form af tillverkningsafgift, tullar,
punschstämplar och försal j ningsafgifter under år 1908 omkring 38,133,000 kr.
Punsch stämpelskatten ensamt utgjorde nära 1,600,000 kr., och har stigit
något för hvarje år.
Konsumtionen af spirituösa, alla slag (dock ej öl), som år 1900 var
8,7 liter å 50 % per invånare, har sedan dess alltmera sjunkit och
utgjorde 1909 blott 6,0 liter.
SockertiUverkningen. I landet finnas nu 24 råsockerfabriker, af
hvilka 16 i Malmöhus län, 2 i Kristianstads samt l i hvardera af
Östergötlands, Gottlands, Blekinge, Skaraborgs, Hallands och Kalmar län. 3
af fabrikerna i Malmöhus län äro saftstationer. Medelafverkningen per
fabrik var 37,539 ton, och den åsikten torde nog hafva fog för sig, att om
bet-afverkningen vid en fabrik understiger 30,000 ton, blir det ekonomiska
resultatet af driften dåligt. De svenska betorna, till hvilka fröet tages från
Tyskland, hafva kommit upp i omkring 16 % socker och fabrikerna taga ej
ens emot betor, hvilkas sockerhalt understiger 12%. Emedan betorna
numera betalas efter sockerhalten, har priset växlat ej så litet, från 2,20
till 2,91 per 100 kg. med ett medelpris af 2,35. Sockerhålten växlade
mellan lägst 14,6 och högst 17,4 % af betvikten, Medeltalet låg
omkring 16,6 %. Endast ett år förut, 1906—07, har sockerhalten varit
större, nämligen 17,o%.
Numera framställer man vid de flesta fabriker blott l:sta och 2:dra
produkt, men, under det att för hela riket utbytet af l:sta produkt
utgjorde 14,29 % af betvikten, utgjorde 2:dra produkt blott 0,82%. Idet
hela uppgick det utvunna råsockret till 136,120,400 kg. eller 15,11 % af
betvikten, som uppgick till 900,935 ton. Efter nuvarande sockerbehof
i Sverige kan man säga, att här fordras en betskörd af 850 å 900 tusen
ton betor. Afkastningen af betor per hektar växlar ej så litet, nämligen
mellan 23 och 33 ton, och medeltalet torde knappt kunna sättas högre
än 27,5. För landets sockerbehof kräfves därför, att årligen 32,000
hektar god jord stå till disposition. Uncter förra hösten, 1909,
skördades 896,940 ton betor.
Vid en fabrik har den hittills vanliga diffusionsmetoden blifvit ersatt
med Steffens’ kokmetod, som i hufvudsak består däri, att betorna gå
genom en skärmaskin och snitseln uppsamlas i ett tråg med varmt
vatten, hvarefter snitseln pressas och den uppvärmda pressaften användes
till utlakning af ny snitsel. Snitseln blir härigenom ej så fullständigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
