Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
ursockrad som vid den vanliga diffusionen, utan kommer aft innehålla
2 å 3 X socker. Denna s. k. sockersnitsel är naturligen genom sin
stora sockerhalt ett värdefullt kreatursfoder. Genom den pressning, som
snitseln undergår, innehåller den mycket mindre vatten än den vanliga
betsnitseln och sockerhalten i själfva snitseln uppgår till 9—12% af
dess vikt. Ofta impregneras också denna snitsel med melass och intorkas
ytterligare. Härigenom stiger fodervärdet högst betydligt, och medan
diffusionssnitseln eller den vanliga betmassan säljes till 20 öre per dt.,
betingar sockersnitseln 9 å 10 kronor per dt. Det ser ut som om
kokmetoden* visat sig fördelaktig, ty det har uppgifvits, att en af de gamla
fabrikerna skulle omändras till den nya metoden. Och det medges, att,
om man, såsom här i Sverige, ej kan tänka på export af socker, och
ändock vill draga fördel af en större betodling, så är kokmetoden medlet
därtill, ty vi ha sett, att med den nuvarande utbytesprocenten af
omkring 15 X socker af betvikten behöfvas omkring 900,000 ton betor från
32,000 hektar jord; tager man i stället blott 12% socker ur betorna,
fordras 1,125,000 ton betor och öfver 40,000 hektar jord.
Som bekant, har efter skedningen med kalk råsockersaften vanligen
saturerats med kolsyra, men numera brukar man också saturera med
svavelsyrlighet. Fördelarna med denna metod känner jag ej, men det
kan ju vara en möjlighet, att Svafvelsyrligheten också kan verka något
affärgande, liksom att den uppkomna fällningen är lättare att utpressa
än den kolsyrade kalken. Sannolikt förekommer dock en efterbehandling
med kolsyra.
Raffinaderier. Dessa utgöra 10, af hvilka 6 i Malmöhus län samt l
i Stockholm, l i Göteborg, l i Norrköping och l i Lidköping. Af
raffinaderierna äro tre, nämligen Arlöf, Hälsingborg och Lidköping tillika
råsockerfabriker, under det att vid Hasslarp tillverkas raffinad direkt
ur betsaft.
Vid raffineringen användas till råsockrets rening dels det sedan
gammalt därtill använda benkolet, dels åtskilliga andra ämnen,
företrädesvis trämassa och tannin. Utbytet af raffinad, alla slag, ur 100 kg.
råsocker, har för hela riket utgjort 94 å 95 kg., hvilket måste anses vara
ganska mycket; blott för några år sedan uppskattades detta utbyte till
93 och för 10 år sedan till 90 %; men förklaringen härtill är säkerligen
den, att råsockret från betsockerfabrikerna blifvit allt renare. Medan
man använde kolonialråsocker, torde man knappt kunnat påräkna mer än
85 % raffinad. Den sirup, som erhålles såsom affall vid raffinaderierna,
är numera ej annat än melass och därför ej användbar till människoföda.
Då efterfrågan på matsirup emellertid är ganska stor, till Sverige
importeras årligen omkring 15 millioner kg., så har man vid några
raffinaderier börjat tillverka invertsirup af jämförelsevis rena sockerlösningar.
Detta tillgår helt enkelt så, att sockerlösningen uppvärmes lindrigt med
en syra, hvarvid rörsockret delvis öfvergår till invertsocker, hvarefter
syran neutraliseras och sockerlösningen indunstas till sirupskonsistens.
Den så erhållna invertsirupen är mycket söt och kan ej kristallisera.
Med vår nuvarande sockerskattelag blir sådan sirup skattefri, om den
också tillverkats af i och för sig skattepliktigt socker, hvilket beror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
