Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
Trädens tappning tillgår i Brasilien vanligen så, att arbetaren
(serin-gueiro eller cauchero) med en smalbladig yxa gör snitt genom barken i
trädet helst i en lodrät linie på flera ställen ifrån 2 meters höjd ända
till marken; under hvarje snitt fästes ett litet bleckkärl, hvari
mjölksaften (latex) rinner ner. Skörden äger vanligen rum från augusti till
januari, och hvarje träd af normal storlek underkastas 20 tappningar om
året. Hvarje snitt lämnar under l till 3 timmars tid ungefär 3
centiliter mjölksaft. Ett träd lämnar i medeltal per år omkring 2,7 kg.
rågummi. I mjölksaften befinner sig kautschuken i form af ytterst små
kulor ungefär som fettet i mjölken och saftens behandling afser att
koagulera dessa kulor. Bäst verkställes detta genom värme, hvarvid i
Brasilien tillgår så, att arbetaren neddoppar en med skaft försedd
trä-skifva (palett) i mjölksaften och håller denna en stund i en starkt
sotande låga, tills kautschuken blifvit fast; sedan upprepas samma
operation, tills kautschuklagret blifvit tillräckligt tjockt, då det skäres upp
med knif och löstages från paletten. Att man vid uppvärmningen
använder en starkt sotande låga har säkerligen sin betydelse för gummits
beskaffenhet, i det att detta därigenom impregneras med ett kraftigt
an-tiseptikum, som skyddar mot skadlig inverkan af de organiska för
förruttnelse utsatta ämnen, som ingå i mjölksaften. Kautschukens värde
beror mycket på det sätt, som användts till koaguleringen; orn ej
vattnet fullständigt aflägsnas, blir produkten sämre. Parå-kautsckukens
anseende visar, att det för dess torkning använda sättet är det mest
rationella. Visserligen har man försökt att framkalla koagulering på kemisk
väg, genom tillsats af alun, koksalt e. d.; men dessa metoder hafva ej
gifvit åsyftadt resultat.
Guttaperka. Ofta sammanföras namnen kautschuk och guttaperka-på
sådant sätt, att mången tror dem vara, om icke identiska, dock tämligen
likartade och användbara till samma ändamål, hvilket dock är ett
misstag. Guttaperkan blir plastisk i värme och kan ej vulkaniseras med
svafvel men öfverträffar såsom isoleringsmaterial för elektriska ledningar
kautschuken. I vatten, särskildt saltvatten, är den oföränderlig och är
därför numera ett oumbärligt material till omhöljen för
undervattens-kablar. Skillnaden mellan båda kan måhända kortast uttryckas på
följande sätt: gummi elasticum — kautschuk och gummi plasticum
= guttaperka.
Förekomsten af guttaperkaträd är mycket mera begränsad än af
kautschukträd, ty, medan de senare sträcka sig sig ända till 30°
nordlig och sydlig bredd, trifvas de förra blott mellan 5° nordlig och 3°
sydlig bredd. Och antalet guttaperkaförande träd är äfven mycket ringa.
Den bastå sorten erhålles från Dichopsis gutta, hvilken växt dock
numera är nästan utrotad i skogarna på de malajiska öarna. Näst denna
framstår Dichopsis oblongifolium på Sumatra och Malacka såsom den
förnämsta. Äfven finnas några andra guttaperkaträd, men på det hela
motsvarar tillgången på guttaperka icke på långt när behofvet.
Ett ämne, som ofta förväxlas med guttaperka, är s. k. balata, soin
till en början kallades Surinam-guttaperka. Det är den intorkade
mjölksaften af en del växter, tillhörande släktet Mimusops, särskildt Mimu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
