Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
sops balata, som växer på sandiga och leriga sumpstränder på Jamaica,
Trinidad, Venezuela och i synnerhet i Guyana. Dess mjölksaft utspädd
med vatten, förtäres af infödingarna, äfven frukten, som liknar
plommon, kan ätas. I engelska Guyana tillgår uppsamlingen af mjölksaften
så, att man skär ut kvadratiska stycken ur barken, hvilka pressas, då
saften rinner ut. För vattnets afdunstning hälles saften i låga träskålar,
där balatan bildar en tjock hinna, som sedan hänges till torkning. Ett
medelstort träd lämnar l kg. balata årligen.
Hufvudskillnaden mellan guttaperka och balata framträder i deras
förhållande till luften och ljuset, i det att det förra snart blir hartsigt
och sprödt, medan det senare länge förblir oförändradt. Till
isoleringsmaterial såsom hölje för trådar duger det ej, däremot passar det på
grund af sin seghet väl till maskinremmar.
Artificiell kautschuk. Den stora efterfrågan på kautschuk har
föranledt åtskilliga försök att skaffa surrogat därför, och sedan lång tid har
man i s. k. faktis, ett dylikt hvilket hufvudsakligen består af fet olja
inkokt med svafvel. Denna faktis torde på sin höjd kunna användas
som ett billigt fyllnadsämne i kautschuk eller ock i blandning med
oorganiska ämnen till radergummi o. d., där seghet och elasticitet spela
en underordnad roll. Såsom verklig kautschuk kan den ej användas.
Det är först på allra sista tiden, som försök gjorts att på artificiell väg
framställa sådan, men, innan detta problem kunde lösas, måste man
åtminstone något så när känna kautschukens sammansättning, hvarom
först senare årens undersökningar bragt någon kunskap. Vid destillation
ger kautschuk en mängd produkter med kokpunkter från 25° till 300°.
I de lägsta fraktionerna ingår kolvätet isopren, som kokar vid 33—34°
och har sammansättningen C5H8. Ehuru man blott kan utvinna 35 gr.
isopren ur 1,500 gr. kautschuk eller något öfver 2 %, började man dock
snart föreställa sig, att isopren var just det ämne, som stode i närmaste
förhållande till kautschuk; det visade sig nämligen, att isopren kunde
polymeriseras, men först i slutet af 1909 kom man till insikt, att en
dylik polymerisering kunde leda till bildningen af verklig kautschuk.1
Den olösliga kautschuken blir genom kokning med isättika löslig, och
stödd på detta förhållande upphettade Harries isopren med isättika i
tillsmällt rör och fann, att vid något öfver 100° en produkt afskildes, som
just var kautschuk. Alltefter det sätt, hvarpå man härvid förfar, blifva
polymeriseringsprodukterna olika, och för att få verklig kautschuk måste
ett bestämdt tillvägagångssätt följas, hvilket dock ej angifves af Harries,
som synes ha sökt patent därpå. Om också den artificiella kautschuken
ännu torde ställa sig alltför dyr, har dock vägen till dess framställning
blifvit funnen, och måhända dröjer det ej länge, innan den mänskliga
uppfinningsförmågan funnit medel att täfla med naturen i detta som i
många andra fall t. ex. i fråga om kamfer, indigo m. fl.
Vid isoprens polymerisering synes den först öfvergå till
dimetylcy-clooktadien.
1 C. Harries. Ghemiker-Zeitung 1910. 315.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
