Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
mes medels analysvågen. Vi äga således alla data, som behöfvas för
uträkning af tätheten: gasens vikt, volym, temperatur och tryck. Kan
man göra utvecklingsapparaten liten och sådan, att den lämnar
fullkomligt ren gas, så har denna metod ett viktigt företräde framför
ballongmetoden. Man slipper att väga stora glasballonger, ofta af flera liters
kapacitet, hvilket alltid är en kinkig sak, och man kan arbeta med
betydliga mängder gas, utan att behöfva ställa på vågskålen annat än
apparater af måttlig volym och ökar på detta sätt bestämningens
noggrannhet,
§ 2. Volymetermetoden med absorption. Det är ofta omöjligt att
konstruera gasutvecklingsapparater, som uppfylla de nämnda fordringarna,
d. v. s. små apparater, som lämna ren gas. Men man kan alltid
konstruera en apparat, som arbetar på omvändt sätt. Volym eter ballongerna
fyllas med ren gas från fasta utvecklingsapparater, som kunna göras
huru stora och komplicerade som helst, då man nu ej är bunden vid
•en begränsad volym. Ballongerna sättas i is och man lagar så, att
trycket kommer att bli ungefär 760 mm. Därefter absorberas gasen i en
absorptionsapparat, som sammanbindes med ballongerna medels ett tomt
glasrör och hvars viktsökning bestämmes.
Som exempel anföra vi vikten af en normalliter af några gaser, som
blifvit noggrant undersökta.
O 1,42905 (Rayleigh); 1,42900 (Morley); 1,42896 (Gray)
N 1,2507 (Rayleigh); 1,2507 (Gray)
NO 1,3402 (Gray) 1,3402 (Guye)
C02 1,9769 (Rayleigh) 1,9768 (Guye)
HCl 1,6397 (Gray); 1,6398 (Guye)
S02 2,9266 (Leduc); 2,9266 (Guye)
Mätningar utförda af olika forskare medelst olika metoder och med
olika framställningssätt för gasen ha i allmänhet lämnat resultat, som
öfverensstämma på 1/10000 när. Skulle man med samma grad af
noggrannhet kunna bestämma de förut omnämnda korrektionerna, vore den
fysikaliska metoden öfverlägsen de kemiska (d. v. s. de gravimetriska).
MarignaC) Stas och Richards, som ägnat största delen af sin
vetenskapliga verksamhet åt bestämning af gravimetriska atomvikter ha blott sällan
uppnått en sådan noggrannhet.
Vi skola nu redogöra för de olika korrektionsmetoder, som användts
vid beräkning af atom vikter ur gastätheter, med andra ord för reducering
af de verkliga gaserna till ideella gaser, Det finnes två olika slag af
sådana metoder: metoder, som grunda sig på extrapolering och sådana,
som grunda sig på interpolering. Till de förra höra bl. a.
gränstäthets-inetoden.
För en ideell gas gäller
p.V=R.T
(V = volymen af en grammolekyl af en ideell gas) . . . (1)
•och för en vanlig gas gäller van der Vadis ekvation, hvilken ju med
•stor noggrannhet bör kunna användes i ett så litet tryckintervall (l till
2 atmosfärer), som det här är fråga om. Alltså:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
