Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
ut, som om den starkare sockerkonsumtionen alltifrån 1905 vore att
tillskrifva Brysselkonventionen, hvilket kan förklaras därmed, att den
inhemska skatten på socker nedsattes i Tyskland och Frankrike för att
öka den inhemska konsumtionen, sedan genom exportpremiernas
borttagande afsättningen på utlandet försvårats. I Tyskland var t. ex.
börs-priset i Magdeburg i början af januari nedanstående år mk pr 100 kg.
1902 ................................... 55,40 1907..............................,..... 35,20
1903 .................................... 58,15 1908 .................................... 38,oo
1904 ...................................."35,40 1909.................................... 38,50
1905 .................................... 50,40 1910 .................................... 44,20
1906 ..................................... 34,70
Skatten sänktes i Tyskland med 6 mk och i Frankrike med 35
frcs per 100 kg., och frågan om en ytterligare sänkning, för att än mera
öka den inhemska konsumtionen, står fortfarande på dagordningen i
dessa länder.
(Delvis ur »Die deutsche Zuckerindustrie» 1909, 974).
I humusfrågan.
Ref. af H. G. 8.
I senaste häftet af Mitteilungen der K. Bayr. Moorkulturanstalt har
A, Baumann lämnat en framställning af humusfrågans historiska
utveckling och därvid skärskådat detta problem ur synpunkter, som icke äro
af mindre intresse därför, att de i mångt och mycket afvika från den af
ålder vanliga uppfattningen.
Lika talrika och omfattande de undersökningar äro, som under
1800-talet utfördes öfver humusämnena i marken, lika otillfredsställande är
deras slutresultat, framför allt beträffande de s. k. humussyrorna, hvilkas
närmare kännedom dock måste anses vara af största betydelse för såväl
praktikern som teoretikern.
Det första utförligare arbetet öfver humusämnena härrör från Sprenge!
och offentliggjordes 1826. Spr eng el, som i förbigående sagdt långt före
Liebig framhöll betydelsen af jordens mineralbeståndsdelar för
växtnäringen, men hvars arbeten sedermera råkat i en oförtjänt glömska, gäller
med rätta som humussyrans och de humussyrade salternas egentliga
upptäckare. Hans sorgfälliga och grundliga iakttagelser äro ännu i dag af
betydelse för kunskapen om dessa ämnen, och deras grundläggande
betydelse erkändes äfven af Berzelius, hvilken som bekant själf nedlade
mycket arbete på humusområdet. Behandlas kolhydrat med syror, uppstå
två svartbruna »artificiella» humusämnen, det ena lösligt i alkalier och
i allo liknande Sprengels humussyra, det andra olösligt i alkalier och
öfverensstämmande med Sprengels humuskol. Berzelius kallade det förra
huminsyra, det senare humin. Till dessa lade han de af honom
upptäckta kall- och källsatssyrorna, äfven kallade kr en- och apokrensyra.
Mulder ökade (1840) humussyrornas antal med ytterligare en fjärde:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
