- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugutredje årgången. 1911 /
6

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6

lättare upptagbar, allt i syfte att få henne i första rummet använd som
fodermedel, helst i torkad form, i hvilket tillstånd hållbarheten är
praktiskt taget obegränsad.

En dylik produkt blir själffallet med stigande torrsubstanshalt hos
råvaran billigare hvad totala torkningskostnaden beträffar, och därigenom
ökas produktens konkurrensmöjlighet.

I öfrigt torde det ej vara uteslutet, att torkade sockerbetor,
framställda af nu tillgänglig råvara, skulle kunna konkurrera med t. ex.
majs i prisbillighet och effekt.

I Tyskland torkas stora kvantiteter potatis, och äro samma
torkapparater användbara i ifrågavarande fall.

Den torkade sockerbetans värde som fodermedel för svin i förening
med separerad mjölk, jämfördt t. ex. med majs, torde vara värd en
undersökning af dem det vederbör, och jag är i tillfälle att för detta
ändamål genast ställa c:a l ton torkade sockerbetor till förfogande. Som
dessa sockerbetor äro 4 år gamla, så blir ju samtidigt det annars
gjorda inkastet om den lagrade produktens beskaffenhet och egenskaper
affär dadt.

Som mjöl kan den torkade sockerbetan delvis införas i det dagliga
brödet, och att det där försvarar sin plats både hvad pris och
näringsvärde beträffar är själfklart.

Naturligtvis måste man i detta fall förutsätta en uppfinningsrik
medverkan af bageri-industriens målsmän.

Därest det skulle visa sig, att den torkade sockerbetans fodervärde
är sådant, som man har förnuftsenlig rätt att tro, så torde odlingen af
denna kulturväxt för foderändamål vara nog så inbringande och en
försiktigare väg för ernåendet af erfarenhet om dess odling än att, som nu,
utan större erfarenhet förknippa densamma med en
sockerbruksanläggning. Sockerbetans framgångsrika odling kräfver som bekant i första
rummet mera af landtbrukarnes sedvanliga jordbrukning, och det är ej
heller uteslutet, att jorden såsom sådan behöfver anpassa sig för denna
växt.

Själffallet är, att andelstorkningsinrättningar, äfven användbara för
mycket annat såsom för torkning af spannmål, potatis, frukt m. m.
skulle inrättas, och att staten borde anordna den första torkstationen,
där om kringboende finge mot afgift låta torka sina produkter, är från
min åskådningssynpunkt rätta tillvägagångssättet.

Sedan den torkade sockerbetans fodervärde blivit fastslaget genom
vederbörandes försök, är det ingen svårighet att uträkna hvad pris som
kan erhållas för sockerbetan såsom sådan, och äfven om detta skulle bli
lägre, än det sockerbruken, betala, så kan dylik odling från andra
synpunkter ändå blifva förmånlig.

Därest t. ex. Mälaredalens landtbrukande befolkning, som har
lämplig och tillräcklig jord samt goda transportmöjligheter, griper sig an med
sockerbetans odling för ofvan anförda ändamål, så kan denna efter en
cirkulationsperiod, clå nödig erfarenhet m. m. finnes, taga i öfvervägande,
om det finnes behof af flera sockerbruk och då gå fram på denna banade
väg, säkrare än föregångarne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1911/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free