Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lyckligare vore nog, om landtmannen i stället ökade sina odlingar
och torkinrättningar, samt genom samfäldt, organiseradt framträdande
å marknaden försedde sina landsmän med inhemskt »majsfoder» på
samma gång de, med eller mot sin vilja, uppdrefvo sitt eget landt bruks
allmänna afkastning.
En torfkolning vid Långshyttan 1909 m. m.
Af N. A. Alexanderson.
Kemiska Patent Aktiebolaget i Stockholm, som bildades 1907, har
till syfte att framföra uppfinningar inom den kemiska industrien, stödd
på ett fullt utrustadt laboratorium, hvars föreståndare är dr Carl Kjellin.
För att utexperimentera den kolningsugn för kolning af trä m. m.
samt produkternas tillgodogörande, som dr Kjellin patenterat (Sv.
Patenten N:o 24328, 24897, 25765, 26012), anordnade bolaget en
försöksanläggning 1907 å A.-B. Södra Dalarnes Gjuteri & Maskinverkstads tomt
i Hedemora, och hade jag nöjet deltaga i det där förekommande arbetet.
Sedan Klosters Aktiebolag år 1909 fått sin efter Kemiska Patent A.-B:s
system uppförda och för kolning af trä afsedda kolningsugn färdig, var
jag äfven vid denna från maj—dec. periodiskt i verksamhet.
Ehuru i sinom tid Kemiska Patent A.-B:s kolugnskonstruktioner
m. m. och erhållna resultat blifva af dr Kjellin framdragna inför
tekniska kretsar, anser jag mig dock böra nämna något orn konstruktionen.
Kolningen sker i upptill slutna, upphissbara, cylindriska plåtretorter
med produktuttaget, såväl för retortåterstoden (kolet) som för de flyktiga
produkterna, nedtill. Retorterna stå själflallet i förbindelse med
konden-sationssystemet, och de okondenserbara gaserna föras till eldstaden, från
hvilken eldgaserna påverka retorterna direkt. Inga eldkanaler förefinnas
i ugnsrummet, utan bilda retorterna nedsatta på sina platser i
ugnsrummet de kanaler, hvarigenom eldgaserna framföras.
Då systemet i dec. vid ett tillfälle var rengjordt, passade jag på
att sticka emellan med ifrågavarande torfkolning, som sedan gifvit
anledning till laboratorieförsök med kolning af hvitmossa m. m.
Råvaran utgjordes af sedvanlig lufttorkad råtorf, af Klosters A.-B:s
tillverkning, innehållande c:a 20 % vatten och c:a 6 % »aska».
De 4 kolugnsretorterna beskickades med 2,404 kg. råtorf, således
c:a 1,923 kg. torrsubstans.
Ugnen var utkyld, ingen erfarenhet om torfkolning förefanns,* och
nödig hänsyn måste dessutom tagas till torftjärans paraffinhalt och däraf
följande förhållande i kondensorn, hvarför kolningen leddes med stor
försiktighet. Kolningen tog därför en tid af 14 timmar från påeldningens
början, tills retorterna upphissades. Under normal drift torde
torfkolning, efter de erfarenheter som vunnits vid ribbkolning, kunna ske på
åtta timmar.
Max. temperaturen utom retorten var upptill 520° och nedtill 400°.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
