Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
så uppsäger han denna tro och lydnad. År 1775 finner han, att den
elastiska luftart, som ingår i kvicksilfveroxiden, utan tvifvel härrör från
luften. Han fann det sannolikt, att den kvicksilfveroxid, som erhållits
genom upphettning af nitratet, innehåller en gasart, som härstammar från
salpetersyran.
Bayen hade 4 månader före Priestley genom upphettning af HgO
fått en gas, hvars natur han ej närmare studerade, men hvilken
Priest-ey kallade deflogisticerad luft. I oktober 1774, 6 månader efter Say en s
upptäckt och 2 månader efter Priestley’s kom Priestley till Paris och
blef inbjuden till Lavoisier tillsammans med en del andra franska
kemister. Därvid hade "Priestley närmare omtalat sitt försök att upphetta
HgO, men om Bayen’s försök, som redan i 6 månader varit publicerade
i den enda naturvetenskapliga tidskrift, som då fanns i Frankrike, syntes
hvarken Priestley eller Lavoisier haft kännedom, hvilket är alldeles
otroligt, och ännu otroligare är att Lavoisier i sin i franska
vetenskapsakademien först i april 1775 och sedan i augusti 1778 refererade afhandling
om beskaffenheten af det grundämne, som förenar sig med metallerna
vid deras förkalkning och ökar deras vikt, och hvari han särskildt ordar
om kvicksilfveroxidens sönderdelning, ej med ett enda ord omnämner
Bayen. Detta Lavoisiers sätt att söka tiga ihjäl dem, som före och
samtidigt med honom sökt utreda flogiston blef redan brännmärkt af en af
hans samtida, Delametherie, som 1809 i en vetenskaplig journal gaf luft
åt sina känslor i följande ord: »Emedan Lavoisier ville tillägna sig
BayeiVs upptäckt (denne tillhörde nämligen icke akademien) rörande
revivifieringen af den röda fällningen eller kvicksilfveroxiden utan någon
tillsats af kolhaltigteämne, och hans inlägg mot flogistonteorien, samt
Cavendishs upptäckt rörande vattnets sammansättning, så talade han
aldrig om dessa vackra experiment. Jag stod på deras rätt, men det
förlät han mig aldrig. Andra skola ej heller förlåta mig att hafva gjort
rättvisa åt Gahn, Bergman — — —.»
Bay en’s inlägg i striden mot flogiston stannade vid hans försök med
kvicksilfveroxiden, ty sedan Lavoisier tack vare Bay ens och Pristley’s
försök fått klart för sig syrets betydelse, drog han sina slutsatser med
en raskhet och klarhet, att de båda andra ej kunde följa honom.
Priestley förblef för öfrigt flogistiker, liksom äfven Cavendish.
Michailo Wassiliewitsch Lomonossow (1711—1765).
En annan föregångare till Lavoisier är ryssen Lomonossoiv, hvilken
tillika är ett exempel på, huru en persons åsikter på ett vetenskapligt
område kunna höja sig vida öfver samtidens utan att dock öfva det
ringaste inflytande på den beträffande vetenskapens utvecklingsgång, jå
t. o. m. förblifva fullkomligt okända ända in i nutiden. Lomonossow
var redan under sin lifstid erkänd som en af Rysslands förnämste
författare inom poesi, filologi, historia och litteratur, och hans arbeten i fysik
och kemi trädde därför alldeles i bakgrunden, så mycket mer, som
många af hans viktiga arbeten, i form af manuskript, förblefvo begrafna
i Petersburgerakademiens arkiv, tills den ryske kemisten jB. N.
Menschut-Jcin upptäckte hans manuskript och räddade dem från glömskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
