Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
så framt man icke är en sant frisinnad s. k. nykterhets vän. Men till
ofvannämnda 76 mill. kr. måste läggas kostnaden för andra till lifvets
enklaste nödtorft oundgängliga’ varor, såsom textilämnen och däraf
tillverkade varor, silke och silkesvaror oräknade såsom varande lyxartiklar.
Ej heller äro importerade färdiga kläder och skodon medräknade, utan
endast ull, bomull, lin, shoddy, garn, ylleväfnader, bomulls- och
linne-väfnader, således äfven här en ej ringa del, som hörer till lifvets behof,
icke medtaget. Dessa varor kostade år 1908 i rundt tal 71 mill. kr.
Vidare tillkomma lysoljor för c:a 19 mill. kr. samma år, i rundt tal,
summa 90 mill. kr. Nu är i Sverige ungefär hälften af befolkningen
hänvisad till jordbruket for sin utkomst, alltså får till dettas
import-öfverskott läggas hälften af sistnämnda summa, eller 45 mill. kr. Af
landtbruksmaskiner importerades samma år för 2,2 mill. kr. —
visserligen förefinnes en mångdubbelt större export af sådana, men den
kommer icke jordbruket till godo — hvartill får läggas för jordbruket nödiga
stenkol, metaller, svafvelkis för inhemsk superfosfattillverkning och en
massa förbrukningsartiklar, som det skulle blifva för vidlyftigt att
specificera, för åtminstone 15 mill. kr., summa 138 mill. kr. Vi få antaga
att vi ständigt måste importera för större delen af dessa sistnämnda
138—76 = 62 mill. kr., ty vi kunna icke producera motsvarande varor
hemma, exempelvis textilämnen och mineraloljor. Däremot borde vi
kunna undvara import af en stor del af de nämnda födoämnena, om
jordbruket omlades för sådant ändamål.
Det må anmärkas att år 1908 icke var något undantagsår, utan
tämligen normalt; de följande åren har visserligen smörexporten blifvit
större, men samtidigt har införseln af öfriga varor i tabellen också ökats,
så att det ena tager ut det andra.
Granskas nu posterna i tabellen vidare, så finna vi att största
im-portöfverskottet utgöres af spannmål och produkter däraf, inklusive potatis,
för c:a 50 mill. kr., som få ökas med värdet af importerade
gödningsämnen samt till inhemsk superfosfattillverkning använd svafvelkis, för
c:a 17 mill. kr. samt med kreatursföda för c:a 20 mill. kr., summa c:a
87 mill. kr. Mot dessa hafva vi endast att ställa exportöfverskottet af
djur, och födoämnen af djur, c:a 33 mill. kr., hvaraf framgår att vår
ladugårdsskötsel, som är vårt moderna jordbruks stolthet, icke förslår att
ersätta importen af brödsäd, produkter däraf och råvaror för deras
frambringande på c:a 54 mill. kr. när. Detta är onekligen ett bedröfligt
förhällande.
Intressant är att studera priserna på den importerade människo- och
djurfödan. Man finner då att djurfödan är ungefär lika dyr i
genomsnitt som människofödan af samma art, om än det hos oss icke är så
galet som i Danmark, där såsom Detlef Jurgensen i sin broschyr visar
det vore billigare att låta kreaturen äta vid ägarens bord än i
ladugården.
Orn vi nu skulle försöka att göra upp debet och kredit för ensamt
ladugårdsskötseln, så hafva vi å kreditsidan ett exportöfverskott af djur
och matvaror af djur för c:a 33,3 mill. kr. och å debetsidan ett
import-öfverskott af kreatursfoder för c:a 20,4 mill. kr., af fettvaror för mat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
