Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
ändamål af c:a 4,4 mill. kr. samt af hudar och skinn, ej pälsverk, af
c:a 9 mill. kr., summa 33,8 mill kr., så att det verkliga läget af
ladugårdsskötseln gentemot utlandet blir att debet och kredit gå ungefär ihop
och att vinsten blir lika med noll.
Men, säges det, jordbruket har indirekta fördelar af smörexporten,
det blir »intensivare» och mera gödsel fås, så att jorden kan hållas i
bättre kultur och blifva motståndskraftigare mot både torka och väta,
hvilket obestridligen är sant. Men frågan är om icke detta mål skulle
kunna nås på annat och billigare sätt. Det påstås af
landtbruksaukto-riteter att från svenska ladugårdar årligen bortgår för c:a 100 mill. kr.
ammoniak på grund af dålig skötsel af gödseln. Om endast en bråkdel
häraf är sant, så skulle dock ofantligt mycket mera kunna vinnas för
jordens hållande i hög kultur genom ett rikligt användande af torfströ
för gödselns bevarande än genom gödseln, som produceras af de kor,
hvilka lämna smörexporten. Vi skola söka räkna ut värdet af denna
gödsel.
I Sverige fanns år 1908 enligt den officiella statistiken 1,838,770
stycken kor. Medel mjölkningen af dessa är c:a l ,90O kg. pr ko och
år — i Skåne är den c:a 2,500 kg. i medeltal, maximum c:a 9,000
kg. — och i Danmark i medeltal c:a 2,700 kg. — och om vi antaga i
medeltal 3,7 °4 smör af mjölken — 27 kg. mjölk pr l kg. smör är
ungefär medeltalet hos oss — så fås, om all mjölken omräknas i smör,
pr ko och år 70 kg. smör och på hela kobesättningen 128,714 ton smör.
Exporten däraf var år 1908 ej mera än 18,157 ton motsvarande c:a
14 % af hela mjölkproduktionen. Således skulle af ofvannämnda antal
kor 14 % eller 257,427 st. vara engagerade för smörexport. Nu ger i
Danmark enligt Jurgensen en ko för 30 kr. gödsel pr år. I Sverige
äro i medeltal korna blott ^_—-=0,7 så gifvande som i Danmark,
hvartill får tagas i betraktande att de fodras inne mera där än här, hvarför
gödsel värdet, som kommer till godo efter en svensk ko, icke torde vara
mera än 15 kr. och således på det nyssnämnda antalet i rundt tal 3,9
mill. kr. Detta belopp uppväges många gånger om af den inom landet
producerade föda, som dessa 257,427 st. kor förtära och som kunnat
användas till annat ändamål, exempelvis fläskproduktion, eftersom det
året ett importöfverskott af fläsk för c:a l mill. kr. förefanns, eller till
uppfödande af slaktboskap. Då därtill tages i betraktande att dessa
257,427 kor icke utgjorde mera än c:a 8,5 % af hela nötkreaturs- och
häststammen i landet, oafsedt får, getter och svin, så blir det relativa
värdet af gödseln än mindre. Härtill får läggas andra omkostnader för
dessa 257,427 kor, såsom för skötsel m. m. Värdet för landet af
smör-produktionen för export krymper alltså allt mer och mer tillsammans.
Men, invänder man, denna enorma import af kreatursföda går icke
uteslutande till smörexporten, utan också till de kor, som producera
landets eget behof af smör och mjölk. Jå, det är sant i någon mån,
men kraftfodret användes mest för smörexportens skull och för att drifva
upp mjölkningen till ett maximum. Det är på samma sätt härmed
som med bränslet till en sjömaskin: det är de sista knopen i hastighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
